Har bara börjat på alla frågeformulär, är inte färdig! Det är jobbigt att konfronteras med allt, det är ju inte dom en enkät om schampovanor, veckotidningar eller tv-kanaler direkt. Det handlar om mitt liv med värken! Det kommer så nära. Är tvungen att se sanningen i vitögat. Samtidigt är det så svårt att svara på frågorna enbart utifrån smärtan, det går ju lixom inte att skilja den från utmattningen - det är ju dom två tillsammans som ger de stora konsekvenserna - det som gör mej begränsad.
På tal om sanningar så insåg jag i morse, då jag borstade sonens tandlösa leende, att jag inte borstat hans tänder sen han ramlade och slog sej - på hela veckan alltså - illa. Han har alltså inte gått med oborstade tänder, men mannen har fått borsta istället eftersom mina armar protesterat för minsta lilla.
Idag är vi trötta - allihopa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar