tisdag 30 oktober 2012

Hypermobilitetssyndrom - sömn

Fortsätter med intressanta citat från doktor Alan G. Pocinkid. Denna gång gäller det sömnen:

"Den stimulerande effekten av extra adrenalin hos någon med Hypermobilitetssyndrom kan hålla dem vakna då de försöker somna. Även om de kan somna, kan de producera för mycket adrenalin under natten, vilket ger dem en grund, drömfylld sömn, och de känner sej inte utvilade då de vaknar. Smärta stimulerar adrenalinet ytterligare, vilket gör det ännu svårare att få en vilsam sömn. När dessa personer studeras i sömn-labb, har de ofta en relativ och ibland total avsaknad av djupsömn, och /eller ett ökat antal sömnstörande uppvaknanden. Dålig sömn kan orsaka irritation och trötthet, som i sin tur kan utlösa mer adrenalin (i ett försök att övervinna trötthet), vilket i sin tur kan göra sömn sämre. Denna onda cirkel kan eventuellt orsaka allvarliga funktionshinder."
"Många patienter inte är medvetna om hur dålig deras sömn är. Även om vissa människor är medvetna om att de vaknar ofta eller att de ofta har mycket livliga drömmar, insisterar många att de "sover bra", trots att de medger att det efter 8 timmars sömn inte känner sig utvilade när de stiger upp. En uppenbar anledning till denna brist på insikt är naturligtvis att de sover, så de har ingen möjlighet att veta att de inte får tillräckligt med djupsömn eller har alldeles många uppvaknanden."

Jag tror faktiskt att det här stämmer in på mej - jag har aldrig i hela mitt  liv känt att jag vaknar utvilad, men samtidigt har jag inte heller upplevt att jag har en riktigt "dålig sömn" då jag väl sover.
Det verkar som att bristande sömn har en stor del i ett Utmattningssyndrom, i alla fall om man ska tro på det vi fått lära oss på gruppträffarna. Det är ohälsosamt att sova för lite, men också för mycket. Jag har ofta ganska god sömn i mej själv, det är sällan jag ligger och vrider mej nätterna igenom, tack och lov. Däremot sover jag i perioder i startläge ungefär 3 decimeter över madrassen och minsta ljud från sonen får mej att rivstarta. Sonens astma är också oftast värst på natten, så många gånger kanske jag sover bra i mej själv, men är vaken stora delar av nätterna på grund av hans besvär.

I min symtomlista har jag dock tagit med störd sömn som en av delarna med mardrömmar, svårt att sova, ytlig sömn och känsla av att inte vara utsövd då jag vaknar. Trots detta så ansåg Stresskliniken att mina sömnrutiner var goda, att de uppvaknanden jag skattat var normalmånga samt att jag sov rätt antal timmar. Med andra ord "borde" jag få den återhämtning jag skulle.
"Mitt problem är att jag aldrig känner att jag har en chans till balans. Jag har så låg energinivå att det känns som minsta lilla tippar jämvikten och stör balansen. Detta trots att Stresskliniken ansåg att jag har bra rutiner då det gäller sömn, mat och pauser."

Det är också tydligt att om jag av någon anledning sover sämre, ökad stress, smärta eller att jag blir väckt av någon yttre faktor (ex sjukt barn) så mår hela jag sämre väldigt snabbt.
"Idag är jag så trött så att jag gråter. Några nätters dålig sömn och jag är helt kaputt. Smärtan blir värre som ett brev på posten, ögonen alldeles grusiga, öronen korvar sej för minsta lilla ljud och huvudet är inte med på tåget alls."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om varför jag inte använder begreppet kroniskt trötthetssyndrom

Det var varit mycket i media om ME/CFS den senaste tiden, vilket är glädjande. För ju mer uppmärksamhet sjukdomen ges och ju mer relevant f...