söndag 21 april 2013

Om KEDS och att bedöma rimlighet

Det känns som att jag har tjatat ganska mycket om det här med rimlighetsbedömningar - alltså vem som bryr sej och bedömer vad som är rimligt att jag ska klara av i förhållande till hur mina symtom påverkar min vardag. Utmattningskriterierna (här tagna från Socialstyrelsen 2003 sid. 44) skiljer ut personer med utmattning men säger inget om allvarlighetsgrad och prognos.

Utmattningssyndrom
A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.
C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:
1) Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
2) Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
3) Känslomässig labilitet eller irritabilitet
4) Sömnstörning
5) Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
6) Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag–tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet
D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Jag tänker så här. Om det finns någon form av "allmängiltig" gradering eller skala att använda för att se hur svår utmattningen är - utifrån vilka konsekvenser den får i vardagen - skulle den kunna vara en hjälp att göra en rimlighetsbedömning för den enskilde patienten.  Den skulle också kunna användas som underlag för att sätta rimliga mål, hitta och eliminera stressorer samt utvärdera behandling - med fokus på hela människan och hela vardagen (arbete, fritid, vila och sömn). Den borde också rimligtvis kunna vara ett stöd för läkaren då det är dags att skriva läkarintyg.

Då jag hittade David Bells invaliditetsskala - som används för att gradera svårigheterna vid sjukdomen ME - var det något som föll på plats hos mej. Det var ju något som detta jag saknat! Varianten jag länkar till här innehåller en skala på 0-100 uppdelad på tre områden - symtom - aktivitetsnivå - och arbetsförmåga. När jag satte in mej själv på skalan var det inte så svårt att objektivt förstå att både min aktivitetsnivå och arbetsförmåga är kraftigt nedsatt (och inte bara arbetsförmåga som vissa verkar tro). Här verkade det troligt att rimlighetsfaktorn kunde bli tydlig.

Sen häromveckan blev jag tipsad av Post DBT om KEDS - Karolinska Exhaustion Disorder Scale - som är en skattningsskala specifikt utvecklad för utmattningssymtom. Upphovsmakarna säger så här om skalan:
För att kunna mäta svårighetsgraden av utmattningssyndrom har vi konstruerat en självskattningsskala, The Karolinska Exhaustion Disorder Scale, KEDS, som nu är validerad och även översatt till flera språk. Skalan diskriminerar utmärkt mellan sjuka och friska, och skiljer även mellan olika sjukdomsgrad (skattad på bas av rekommendation om sjukskrivning) inom den sjuka gruppen.
De flesta får ett eller annat poäng i självskattningstestet. Den som har fler än 18 kan vara i riskzonen och har anledning att se över sin arbetssituation."..."Testet är inget man kan ställa diagnos efter. Men det kan vara en hjälp för att bena upp skillnaden mellan utmattningssyndrom och depression, som kan ge samma symtom."

Skalan innehåller nio delar som skattas (utifrån de två senaste veckornas mående) i en skala från 0-6 - poängen räknas sedan samman:

1. Koncentrationsförmåga
2. Minne
3. Kroppslig uttröttbarhet
4. Uthållighet
5. Återhämtning
6. Sömn
7. Överkänslighet för sinnesintryck
8. Upplevelsen av krav
9. Irritation och ilska

Jag tror faktiskt att denna skala - om den användes på ett likartat sätt - skulle kunna vara ett utmärkt redskap för diagnostisering och rehabilitering - i kartläggning, upprättande av relevanta mål och utvärdering.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om att önska bättring

Jag har insett att jag hellre önskar att människor säger att de finns med mig oavsett hur jag mår än att de önskar mig bättring. Det känns s...