lördag 4 januari 2014

Gasen och bromsen

Kan varken minnas eller hitta att jag berättat om det jag fick lära mig om sympatiska och parasympatiska nervsystemet då jag gick på Stresskliniken. Det är inte en kunskap jag går och tänker på varje dag, men den har varit viktig för mig för att förstå min kropps reaktioner och varför det är viktigt att medvetet välja att bromsa. Därför vill jag - med risk för att jag upprepar mig - dela den kunskapen med er.

Sympatiska nervsystemet är vår gas - det som ger stress. Reaktionerna handlar om överlevnad i en hotad situation. Kroppen reagerar med att hjärtat slår snabbare, musklerna spänns, värmen ökar i kroppen, tanken klarnar, andningen blir ytligare och cellerna i kroppen bryts ner. I detta tillstånd får vi "tunnelseende" och vi lägger inte märke till de flesta känslor. Vi har sämre förmåga att ta in information om hur vi mår. Det utsöndras också endorfiner som kan blockera smärta.

Parasympatiska nervsystemet är dess motsats - vår broms - arbetar under och ger möjlighet till återhämtning dagtid och vid nattsömn. Då det slår igång reagerar kroppen med att sänka hjärtfrekvens och kroppstemperatur, musklerna slappnar av, vi känner oss trötta och koncentrationen blir lägre, vi djupandas. I motsats till då det sympatiska nervsystemet arbetar ligger fokus på att kroppens celler byggs upp och återhämtas. I detta stadium lägger vi märke till om vi är ledsna, hungriga, har smärta, känner lust mm, vi vet alltså bättre hur vi mår och har möjlighet till att få insikt.

Tydligen är det så att gaspedalen "fastnar i körläge" då vi utsätts för stress och inte får den återhämtning vi behöver. Fortgår det tillräckligt länge minskar energinivåerna (läs en bra beskrivning här) och tillslut är utmattningssyndromet ett faktum.

När du under lång tid varit i ständigt påslaget läge - och medvetet börjar ändra ditt beteende för att ge kroppen mer återhämtning - kan det märkliga hända att du har svårt att varva ner och koppla av. Rastlösheten du känner är ren abstinens efter aktivitet. Det är obehagligt, men försök att se det som ett kvitto på att du faktiskt är på rätt väg. Bli inte heller förvånad om du helt plötsligt känner att du har ont eller mår dåligt på andra sätt - det är först då bromsen får slå i som du faktiskt har en möjlighet att känna hur du mår och i förlängningen ta hand om dig själv!

6 kommentarer:

  1. Bra info som jag önskar att den sjukvård jag kommit i kontakt med hade vetat om så de kunnat hjälpa mig att bli friskare istället för att bara se på när jag förstör min kropp år efter år pga min okunskap om både mitt destruktiva beteende att inte lätta på gasen...
    Kraaaam C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Sorgligt att det är så svårt att få rätt hjälp med sina besvär. Jag upplever att det är vården med sina höga förväntningar som många gå ger är de som driver mig att hålla på gasen längre och hårdare än jag borde.

      Kram! (Fint att se att du fortfarande är här inne och läser - det värmer!)

      Radera
  2. Alltid lika trevliga inlägg... tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Dela gärna med dig till andra du tror behöver läsa.

      Radera
  3. Är du släkt med din mor, som fastnat med gasen många gånger, men så sakta börjar lära sig att stanna upp? Blås ut mycket och ofta! Det sänker varvtalet i stunden...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur menar du nu? Att du och jag skulle vara släkt? Skulle inte tro det, faktiskt...

      Radera