tisdag 14 januari 2014

Lite och långsamt

Två veckor in på det nya året - tre veckor sedan jul - och först nu känner jag mig i någorlunda balans igen. Balans på min nivå. Det tar tid! 

Idag står telefonsamtal och promenad på programmet. Fick varken tag på FK-handläggaren eller arbetsterapeuten förra veckan, utan lämnade meddelande, men ingen av dem har ringt upp. Har man telefonsvarare där man uppmanar den som ringer att lämna meddelande och säger att man ska ringa upp - då ska man göra det också. Annars är det bättre att skippa den, tycker i alla fall jag!

Promenaden idag får bli kort. Bäckenet är bra mycket bättre än i jul, men vågar inte pressa på med något annat än en sväng runt kvarteret i sakta mak. 

Det märks att terminen har dragit igång nu och kallelserna till olika vårdbesök ramlar ner i brevlådan. Och de krockar med varandra. Så just nu är det papper på hela skrivbordet - saker som väntar, samtal som jag ringt och måste komma ihåg, samtal som måste ringas och tider som jag ska minnas. Allt måste ligga framme - för om jag inte ser dem finns de inte. Det är så min hjärna fungerar nu förtiden. 

4 kommentarer:

  1. Du harju verkligen det som att bedriva ett företag!!! Inte klokt att det ska vara så!

    Kram Linda

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det så! Kanske en förberedelse på något som komma skall? ;-) Man kan ju alltid hoppas att det ska leda till något positivt!
      Kram!

      Radera
  2. Haha, ja...det är bra att du är positiv:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-) dagens ringande gav i alla fall lite resultat - fick tag på arbetsterapeuten som ska ringa upp senare i veckan o FK-handläggaren ringde i eftermiddagen. Tyvärr var det ju båda saker som genererar nya aktiviteter o inget som försvann från listan...

      Radera

En ärlig ursäkt…

Alltså, det är dags nu. Jag måste krypa till korset och be er alla om ursäkt. Jag har varit till en sådan belastning på grund av min oerhör...