tisdag 11 februari 2014

Att inte förstå skriftlig information

Av mina kognitiva svårigheter var nog det att inte förstå eller processa skriftlig information det första som riktigt skrämde mig. Att inte minnas eller tappa bort ord då och då kan nog vara ganska vanligt om man är stressad, även om man är frisk. Men att jag som verkligen var storläsare inte förstod vad jag läste, det var riktigt läskigt och fick mig att förstå att det var allvarligt. 

Under hela min skoltid var detta min styrka - att jag läste snabbt men ändå hade lätt att få med mig innebörden i det jag nyss läst. Att läsa böcker har varit något jag alltid älskat och haft med mig genom livet. Då jag blev utmattad hade jag svårt att följa rader och jag förstod helt plötsligt inte hur jag skulle fylla i formulär. Jag fick problem att lära mig det nya journalsystemet och när det var riktigt illa hade jag svårt att följa enkla recept. Min begränsade energi gjorde också det svårt för mig att ägna någon längre stund åt att försöka klura ut hur jag skulle göra. 

Jag har fortfarande svårt att förstå skriven text, har mycket begränsat med energi och oftast också smärta som stör koncentrationen. Alltså - jag kan läsa själva orden - det är själva förmågan att "få ihop det" som är störd. Men att läsa böcker går i de bättre stunderna nu ganska okej, om jag läser mycket lite i taget och med många pauser, och accepterar att jag inte förstår eller kommer ihåg allt. Det märks också en tydlig skillnad mellan första och andra boken i en serie då jag redan känner till huvudpersoner och miljöer - det gör att jag får mer utrymme att fokusera på de nya detaljerna. 

Texter där jag har en förförståelse är i allmänhet enklare att förstå än om jag inte i förväg inte vet vad texten handlar om. Är det något jag är väldigt intresserad av kan jag ibland till och med läsa delar av en svårare artikel - tack vare att jag delar upp det i små portioner med många pauser och repetitioner - men på engelska går det väldigt knaggligt och jag väljer oftast att bara läsa sammanfattningen. Sådant läste jag tidigare utan problem då det gällde vetenskapliga artiklar som berörde mitt jobb. 

Blanketter, recept och skriftliga instruktioner är fortfarande alltid jättesvårt för mig och jag kör ofta fast. Jag tänker att det beror på att det är sådant som kräver ett processande i flera led. Du ska inte bara hålla fokus på att läsa och följa raden utan du behöver också förstå så pass mycket att du sedan kan följa själva instruktionen. Innehåller instruktionen sedan flera moment behöver du dessutom minnas var någonstans i instruktionen du var för att kunna fortsätta till nästa steg. Detta gör att det är svårare att pausa exakt då du behöver det - för då är risken att du glömt allt och behöver börja från början. 

Följer du ett recept ska du växla mellan listan på ingredienser och texten som berättar hur du ska göra - samtidigt som du också har något som håller på att tillagas. Detta gör att du oftast inte har så gott om tid - varken till att förstå, följa instruktionen eller ta paus. Allt detta processande tar mer energi än att "slö-läsa" en bok eller tidning för nöjes skull och uthålligheten blir då också kortare - trots att du egentligen behövt vara mer uthållig.

Förmågan att läsa och förstå påverkas direkt negativt av att jag är stressad, har förväntningar på mig att jag måste förstå, har sovit dåligt, ansträngt mig extra mycket fysiskt eller mentalt eller har väldigt ont. Jag har också upptäckt att jag har blivit en periodare - jag får antingen ha en bok igång eller en film eller ett pyssel eller ett handarbete - och göra färdigt det innan jag växlar till nästa aktivitet.

Har ni också svårt att processa och förstå text? Berätta! 

8 kommentarer:

  1. Där satte du huvudet på spiken! Jag älskar att läsa men nu fungerar det inte så bra tyvärr.
    KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att du kan få det att fungera igen! Kanske inte på samma nivå eller i samma omfattning. Men om du verkligen vill - så går det att anpassa nivån och tekniken på ett sätt som gör det möjligt - det är jag övertygad om. För min del tog det ungefär ett år att hitta en teknik som gör att det fungerar - på ett NYTT sätt. Men det fungerar inte automatiskt, inte alla dagar och långt ifrån så bra som jag skulle önska!

      Ge inte upp - att läsa är ju livets lyx!

      kram!!!

      Radera
  2. Känner precis igen mig. Och precis som du läste jag snabbt och mycket förr och på flera olika språk. Det är skrämmande att upptäcka att man inte förstår vad det står. Jag krävde en minnesutredning, för jag var rädd att det var demens. När det gäller romaner har jag försökt att anteckna vad personerna heter och vilka de är, men då blir det så tungrott och glädjen med att läsa försvinner. Så jag övergick till att läsa först faktaböcker, för där behövde jag inte komma ihåg någon handling. Jag hade trevligt för stunden, och det var ju ingen katastrof om jag inte kom ihåg någonting alls från boken. Numera klarar jag nästa bara "snuttifierade" böcker och knappt det en gång. Med snuttifierade menar jag böcker typ Bodil Malmstens "loggböcker" eller böcker som har en kortare text för varje dag t ex. Nu har jag en längre period knappt klarat att läsa alls, och periodvis kan jag inte själv uttrycka mig i skrift heller. I motsats till dig klarar jag inte av att göra färdigt någonting, inget alls. Utan jag byter ständigt aktivitet från det ena till det andra, för koncentrationsförmåga är så dålig så håller jag på med en sak en stund så tappar jag fokus och måste göra något annat för att kunna fokusera. Jag lider också av en enorm rastlöshet som gör att jag har svårt att vara stilla, vilket naturligtvis också bidrar till min slalomsysselsättning. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår att du krävde utredning - det är riktigt skrämmande - jag brukade säga i början av min sjukskrivning till min man att jag var pseudodement. Kände igen alla tecken från den tiden jag arbetade med demensutredningar.

      Jag känner igen det du beskriver om att hoppa från aktivitet till aktivitet - det gör jag också - men jag ser till att återkomma gång på gång och på så sätt kan jag efter lång tid avsluta saker. Vissa gånger ger jag dock upp innan jag ens kommit halvvägs. Men jag försöker vara glad och tacksam över att jag i alla fall klarar av att lyckas läsa då och då.

      Slalomsysselsättning var ett bra uttryck!

      Kram

      Radera
  3. Jag kan periodvis läsa böcker och gör det då ganska snabbt. Problemet är att jag inte minns dem.. Fördelen, om man nu ska hitta en sån, är att jag kan läsa samma deckare en tre-fyra gånger utan att ha en aning om hur den slutar. Samma gäller för filmer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det kan man ju säga är en fördel - mitt i tragiken! Men kan du känna "lust" under tiden du läser boken - i så fall kan den ju fylla funktionen som tidsfördriv!

      Radera
  4. Ja, ibland kan jag faktiskt det och jag försöker att se det som just en glädje i stunden, och inte ställa för höga krav. Men det är svårt när man varit van vid att ha så lätt för allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att just det är en viktig nyckel till acceptans - att faktiskt kunna njuta och känna glädje - trots allt - mitt i sorgen över att allt inte går lätt längre!
      Kram

      Radera

Ditt ansvar - inte mitt!

För någon vecka sedan påbörjade jag en text som handlade om att vara genomskinlig och självutlämnande med syfte att uppmärksamma ett behov ...