lördag 15 februari 2014

Att se instruktioner i stället för att läsa eller höra

I ett tidigare inlägg berörde jag mina svårigheter med att läsa och förstå skriven text. Jag nämnde nog inte att jag även ofta har svårt att fokusera på vad någon förklarar för mig - speciellt om det finns andra ljud runtomkring som stjäl min uppmärksamhet.

De senaste veckorna har det blivit väldigt tydligt för mig att det finns alternasiva sätt att "läsa" instruktioner på. 

Jag har alltid varit mångsysslare när det gäller skapande aktiviteter - eller mångpysslare kanske är en bättre beskrivning. Då jag blev utmattad blev detta inte längre avkoppling eftersom de flesta saker krävde/och kräver för mycket energi. Processen från idé till färdigt resultat har ofta stannat vid att jag inte kunnat tänka ut - eller läsa en instruktion och förstå - hur jag ska göra. Energin har tagit slut redan där. Dessutom använder man händerna i alla aktiviteter - och jag har fått alldeles oproportionerligt ont i mina händer, armar, axlar och nacke vid minsta lilla grej jag försökt pyssla. Dessa saker tillsammans har gjort att jag nästan lagt ner allt kreativt - med en stor sorg i hjärtat.

En lång period har foto varit det som fungerat bäst - sedan jag köpte mindre kamera - för det har jag kunnat dela upp i många steg (fota, tanka över foton i datorn, bearbeta, göra kollage o dyl). Att lära sig något nytt program att bearbeta fotona i har inte varit möjligt - i alla fall de program som kräver instruktionsbok. Stickat och virkat (på frihand) har jag också gjort försök till, men det har oftast slutat i att jag inte orkat slutföra eller kunnat slutföra på grund av smärta och att hjärnan inte orkat tänka mer. 

För någon månad sedan hittade jag ett jättefint garn som jag bara inte kunde låta bli att köpa. Som vanligt googlade jag efter instruktioner. Där brukar energin sina. Denna gång landade jag dock hos Kungen och Majkis och en underbar sjal - som jag tänkte att jag absolut aldrig skulle klara av att göra. Men ändå nyfiken som jag är klickade jag på hennes länk till beskrivningen. Döm om min förvåning då jag hamnade på youtube - och ett kort klipp som jag faktiskt förstod utan att ens ha ljudet på. Jag såg att det inte var särskilt svårt, prövade och kunde. Då jag inte förstod eller hann med tog jag det bara en gång till. Och vips hade jag lärt mig att virka kärleksknutar utan att ens läsa ett ord! Jag kände sann lycka! 

I takt med att sjalen växte gjorde mitt självförtroende detsamma - och så även mitt hopp. Det kanske hade vänt nu - min kognitiva svårigheter hade kanske minskat. 

Någon som jag visade mitt projekt för berättade om African Flowers, och min nyfikenhet var väckt. Jag kunde inte låta bli att bildgoogla - trots att sjalen var långt ifrån klar. Det slutade naturligtvis med att jag googlade vidare på instruktioner och rotade fram restgarn. Jag hittade en instruktion som jag faktiskt (trodde att jag) förstod, den såg enkel ut. Med mitt nyvunna självförtroende tänkte jag - vad kan gå fel, det är ju bara sex varv?! 

Allt gick fel, och jag förstod inte varför. Jag blev både frustrerad och besviken då jag gång på gång läste instruktionen på de sex varven men varje gång landade i att jag tyckte att jag gjort rätt. Då bestämde jag mig för att lägga ner projektet. Men sen satt jag där igen och läste, och försökte förstå, bara för att på nytt bli besviken och lägga allt ifrån mig. Tillslut gav jag upp läsningen och satte mig och jämförde det jag virkat med bilderna på nätet. Efter många jämförelser såg jag tillslut vilket varv som skiljde sig. Då återgick jag till beskrivningen för just det varvet. Där stod "Virka om varje luftmaska: 2 stolpar 1 luftmaska 2 stolpar, 6 gånger". Jag läste det några gånger och helt plötsligt insåg jag att jag hoppat över slutet och därför tolkat det som jag skulle virka helt annorlunda än vad jag gjorde. 

Senare hittade jag den här bilden som garanterat skulle hjälpt mig att förstå instruktionen lättare. (nu någon dag efter jag schemalagt detta inlägg inser jag att bilden nedan inte alls är samma som jag virkat - tekniken är den samma men det är fem blad i stället för sex - ett typiskt exempel på dålig uppmärksamhet. Men låter den vara kvar i alla fall...)

Till orginalkällan här


Det är är något jag vill bära med mig och komma ihåg. Jag vet att jag aldrig skulle klarat av att lära mig vare sig virka kärleksknutar eller African Flower med hjälp av enbart en skriftlig instruktion - förmodligen inte heller om någon bara berättat hur jag skulle göra. Men genom att se någon som visade eller genom att jämföra med en bild så kunde jag faktiskt också lära mig - trots mina kognitiva begränsningar.      
                      

2 kommentarer:

  1. Åh-h.h vad härligt!!! Både för dig och ditt pysselsinne och för att jag förstår varför jag har problem med exakt samma saker och vågar lita på att det ÄR så, inte bara känner mig dålig och dum. Du är så bra på att hitta vägar runt svårigheter och dessutom bjuder du oss andra på dem, TACK!
    kram Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. <3 Tack för din pepp och uppmuntran!
      Jag känner igen så mycket hos mig själv från mina patienter jag träffat under demensutredning, eller de med stroke, ADHD eller någon annan sjukdom som ger kognitiva problem och mental trötthet. Det har gjort att jag varken blivit rädd eller tänkt att jag är dålig eller dum - men det är lika svårt att leva med ändå. Jag gör vad jag kan för att hitta vägar runt mina svårigheter - och delar gärna med mej av resultatet! Om du gillar att virka så in och kika på sjalen som Kungen och Majkis gjort - du kommer att bli kär i kärleksknutarna precis som jag! :-D
      Kram!
      Kram!

      Radera

Ditt ansvar - inte mitt!

För någon vecka sedan påbörjade jag en text som handlade om att vara genomskinlig och självutlämnande med syfte att uppmärksamma ett behov ...