måndag 31 mars 2014

Apropå skillnaden mellan aktivitetsförmåga och arbetsförmåga

När jag var i sluttampen på min rehabilitering vid Stresskliniken diskuterades hur fortsättningen på min rehabilitering skulle se ut. Enda möjligheten var att få någon fortsättning var i ett samarbetsprojekt mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan. För att vara aktuell behövde man uppnått en arbetsförmåga på 10 timmar i veckan - vilket jag inte alls hade kommit upp i när det gällde arbetsträning.

Försäkringskassehandläggaren låg på läkaren ganska hårt i diskussionen för att fastställa att jag verkligen hade en arbetsförmåga på 10 timmar i veckan. Läkaren kontrade då med att börja prata om att jag åtminstone hade 10 timmars aktivitetsförmåga. Tillslut gick FK-handläggaren med på att detta kunde kanske gå ändå. 

Med facit i hand gick det inte alls bra, för i samarbetsprojektet (med nya handläggare från FK och AF) var det inte alls aktivitetsförmåga som räknades. Jag hade inte ens den arbetsförmåga de räknade som grundläggande för att kunna arbeta med fördjupad arbetsrehabilitering och det slutade med att jag inte bara skrevs ut från projektet utan också med att de avbröt arbetsträningen helt och hållet. Vid det här laget mådde jag mycket sämre än innan arbetsrehabiliteringen påbörjades på grund av för hög aktivitetsnivå under lång tid.

För att sånt här ska undvikas - och det som jag skrev om i mitt förra inlägg - behövs gemensamma definitioner för viktiga begrepp, så som aktivitetsförmåga och arbetsförmåga. Jag skulle också vilja ha svar på frågan om hur mycket aktivitetsförmåga som bör finnas innan man överhuvudtaget kan börja resonera kring arbetsförmåga. Vad behöver energin räcka till innan en person är redo för arbete och vad är grundläggande förmågor för att få ett arbete att fungera? Detta borde att gå att resonera kring och besluta om utan att det för den skull gör att den individuella prövningen går till spillo. 

När det väl är dags för en person att närma sig arbete behöver nästa steg innehålla en analys och anpassning av aktiviteten och miljön - så att de blir så optimala som möjligt i förhållande till personens nedsatta arbetsförmåga. 

4 kommentarer:

  1. Helt rätt att det är skillnad på aktivitetsförmåga, och att det behövs en viss mängd sådan för att uppnå någon som helst arbetsförmåga. Jag har en viss aktivitetsförmåga, men arbetsförmågan däremot är noll. Det skulle verkligen underlätta för alla sjukskrivna om F-kassa och alla andra som är inblandade hade koll på begreppen. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Jag tror att gemensamma definitioner måste ligga till grund för beslut som baseras på en persons arbetsförmåga - ex när arbetsträning ska starta, när en person ska gå upp i tid eller om en person söker sjukersättning. För det är skillnad på det ena och det andras,
      Kram

      Radera
  2. Det är så bra att du sätter ord på det här, för många (inklusive jag själv) tänker inte på att det är en väsentlig skillnad mellan arbetsförmåga och aktivitetsförmåga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inser att jag har varit arbetsterapeut i hela mitt vuxna liv och det har satt sina spår - för mig är det en självklarhet att det är en stor skillnad. Men jag har ju också märkt under min sjukskrivning att det görs väldigt många subjektiva bedömningar - och även om ex F-kassan är väldigt tydliga kring vissa begrepp (tex skillnaden i arbetsprövning ovh arbetsträning) så är inte de andra i sjukskrivningsprocessen pålästa i vad FK menar med de olika begreppen vilket skapar kaos många gånger.

      Radera

Ditt ansvar - inte mitt!

För någon vecka sedan påbörjade jag en text som handlade om att vara genomskinlig och självutlämnande med syfte att uppmärksamma ett behov ...