fredag 28 mars 2014

Dött kött

Kopplingen är död igen. Bruten. Ingen kontakt. 

Får. Inte. Till. Övningarna. 

Känner att jag pressar på skulderbladen med fel muskler och att muskeln som i själva verket ska dra ner dem är stendöd. 

Jobbar på att inte prestationsångesten ska slå till - låter bilden om orimligheten att tro att den blinde ska kunna läsa på syntavlan cirkla i mitt huvud.

Runt runt, gång på gång.

Mina muskler är blinda, det hjälper inte att jag pressar mig.

Jag. Kan. Inte. 

2 kommentarer:

  1. Andas, bara andas! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, andas och släpp taget. Känns bara så märkligt att kroppen kan tappa kontakten så där med sej själv!
      Kram

      Radera

Om att önska bättring

Jag har insett att jag hellre önskar att människor säger att de finns med mig oavsett hur jag mår än att de önskar mig bättring. Det känns s...