onsdag 23 april 2014

Nere i gropen - igen

Jag vill börja med att tacka för alla kommentarer som droppade in under förra veckan - ni ska veta att det värmer något oerhört att känna ert engagemang och hur ni uppfattar mig som person. Ni styrker mig! Jag hoppas att jag nu har svarat på alla (förutom en som dök upp under gårdagen), om inte får ni dyka på mig för då har den fastnat någonstans i en skräpkorg. ❤️

Det är mycket jag skulle vilja skriva om just nu. Om samordningsbehoven som finns i vården och hur jag tror att det skulle behöva lösas, vad jag tänker om olika miljöers påverkan på tillfrisknandet, överansträgningsutlöst feber (med anledning av att jag får väldigt mycket kommentarer på det här inlägget) och om hur det är att vara förälder då utmattning och smärta sätter käppar i hjulet för den man vill vara. 

Men jag är bakis. Aktivitetsbakis. Efter för många veckor med för mycket bokat. Ett sånt bakslag som inte går att bota med bara glädje, vacker natur eller en dags andningspaus utan som kräver en längre period med lägre aktivitetsnivå för att vända utförsbacken till en långsam strävan uppåt. 

Så jag har bokat om det jag hade denna veckan, också klargjort för sjukgymnasten att jag kommer att backa från den nya övningen och försöker lägga min egen ribba så lågt det bara går. Det fina vädret får mig att längta efter långa, raska promenader - men jag får nöja mig med en långsam sådan, till baksidan av huset.

6 kommentarer:

  1. Strongt av dig att backa när du känner att det blivit för mycket. Jag vet inte varför jag har så svårt för det, men nu äntligen börjar jag lära mig i alla fall. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har lärt mig den jobbiga vägen - att backar jag inte hamnar jag bara djupare och djupare. Men jag tycker att det är lättare att backa än att bromsa då jag börjar känna att det vänder mot det bättre - då får jag riktigt hålla i mej för att inte spritta iväg som en kalv på grönbete!
      Kram

      Radera
  2. Ansträngningsutlöst feber har jag haft många gånger och i början satt den i under flera år. Nu kommer den då och då. I förra veckan var den riktigt besvärlig. Fick som influensasymptom med värk i hela kroppen, feber och svettningar. Nu är febern borta igen, men den satt i ca en vecka. Så nu får jag riktigt akta mig för att göra för mycket. Kram! ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med febern skulle jag vilja höra en ordentlig förklaring på - för jag har aldrig fått någon. Vad är det egentligen som gör att det blir förhöjd temp? Just den där känslan att vara sjuk, att ha influensa - den är riktigt jobbig!
      Hoppas att det är bättre för dej denna vecka!
      kram!

      Radera
  3. Vad bra att du tar dig den tid du behöver, även om det kanske känns jobbigt. Hoppas du får lite sol att njuta av (om det nu är njutbart för dig)!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker! Sol och natur är underbart - ännu bättre om jag orkar en stund tillsammans med kameran!
      Tack! och kram

      Radera

Hopp eller bristande verklighetsförankring?

Har tänkt vidare på texten från igår. På hur det kanske framförallt handlar om erfarenheten av omgivningens brist på verklighetsförankring...