tisdag 10 mars 2015

Baseline - en nödvändig grund eller slöseri med tid?

Jag har funderat mycket på vad det är som har gjort att den rehabilitering jag deltagit i misslyckats gång på gång med att få mig att bli bättre. Det enklaste har varit att lägga skulden på mig själv, att jag inte försökt tillräckligt eller att jag gett upp för tidigt. Men det har snabbt gått att utesluta, för jag har fått veta av den eller de som varit ansvariga att så inte varit fallet. Det är i nästa steg mina diagnosfunderingar kickat in. Är det så att jag inte har korrekt diagnos och att den rehabilitering jag genomgått därför inte har haft avsedd verkan? Här har jag inget bra svar, för detta är det ingen som har utrett.

Hursomhelst så har jag den senaste tiden insett att det finns en annan faktor som genomgående brustit i de rehabiliteringsåtgärder som jag deltagit och misslyckats i - nämligen att det inte gjorts en tillräckligt bra baseline innan åtgärderna startar.

Vad är då en baseline? En av betydelserna (och den jag avser här) är:

"A usually initial set of critical observations or data used for comparison or a control." 

I forskning beskrivs en baseline som det ursprungsläge som resultatet utvärderas mot - ex hälsostatus innan en viss typ av behandling sätts in, och som sedan hälsostatus efter behandlingen jämförs med.

I ett projekt jag jobbade i hade vi i princip hundra procent måluppfyllelse på de mål vi satt upp tillsammans med våra klienter. Många var förvånade över våra goda resultat, men jag anser att allt annat än i princip 100% måluppfyllelse på individnivå ett misslyckande för mig som professionell behandlare. En hög måluppfyllelse på individnivå i projektet sa mig att vi hade lyckats med vår baseline-utredning och tillsammans med klienten lyckats sätta realistiska, mätbara mål.

Vad är då en bra baseline? För mig som arbetsterapeut handlar det om att jag tagit reda på vilka aktiviteter klienten upplever som problematiska i sin vardag, att klienten har fått värdera hur viktiga dessa aktiviteter är för hen och hur nöjd hen är med utförandet av dessa aktiviteter idag. Som tillägg till detta kan jag utifrån min yrkeskompetens observera klienten när hen genomför någon av dessa aktiviteter för att ytterligare specificera vad det är som skapar det upplevda problemet. Baselinen syftar både till att ge en grund för vidare målsättning och behandling - men redan här kan jag och min klient arbeta med att smalna av och precisera det vi sedan kommer att arbeta vidare med tillsammans.

De realistiska och mätbara målen måste korrelera till baseline på ett tydligt sätt - likaså måste åtgärderna för att nå målet också stå i direkt relation till både baseline och mål. Om baseline är otillräcklig eller målet är orealistiskt eller ej mätbart leder detta till att felaktiga åtgärder väljs och förebådar ett troligt misslyckande. Detta ska alltså inte ses som att klienten misslyckats - även om det är så klienten upplever det - utan det är vården som misslyckats att genomföra sin process på ett korrekt sätt.

Om däremot kvalitén på baseline är god och målen är realistiska och mätbara leder detta till måluppfyllelse för klienten - för mig innebär detta nöjda klienter som upplever att de tagits på allvar.

Upplever du att det gjorts en tillräcklig baseline inför din rehabilitering, höll den god kvalité eller fattades det något, fanns det saker som kunde tas bort? Tankar, funderingar - kommentera gärna!
  

10 kommentarer:

  1. Jag har inte ens erbjudits en chans till rehabilitering då jag är i för dåligt skick... Bara bita ihop och försöka sjölv

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta tycker jag inte är okej! I min värld (som arbetsterapeut med många års erfarenhet) finns det inte något som heter "för dåligt skick". Möjligtvis att du har för stora besvär för att delta i en viss typ av verksamhet - men då måste det erbjudas alternativ. Tyvärr har jag själv märkt att detta inte görs i dagens vård utan passar inte patienterna in i ramen kan de stå utan rehabiliterande åtgärder. Ur arbetsterapeutisk synvinkel handlar detta exempelvis att få vardagen att fungera på det sätt du behöver och vill - det betyder tex att du ska kunna vara delaktig i familjens liv även om du har smärta och nedsatt funktion (tänkte tex på din elrulle som anpassades för att du skulle kunna hämta på fsk, visst var det du), det är en rehabåtgärd. Men många tänker rehab = minskad smärta, ökad funktion - mer frisk... Kram till dej!!

      Radera
    2. Visst är de spännande att de inte ens vill försöka! Hamnar ju i en form av vakum. Jo de är jag som hade anpassad för hämt och lämning

      Radera
    3. Mycket som är märkligt tycker jag! Kram!!

      Radera
  2. Jag tror du är rätt på det ( som vanligt :))med baselinetänket. Det görs alldeles för lite i den vägen innan rehabilitering sätts in med mycket elände som följd. Problemet som utmattad är ju att man ofta överskattar sin kapacitet / friskhet/ status, att man vill så gärna vara friskare än man är, och då är det lätt att hoppa på saker fast kroppen säger nej. Man är ju historiskt väldigt bra på att ignorera de signalerna...Sen pressar ju samhället, FK,AF och sådana instanser också på och hotar med indragen ersättning om man inte är "samarbetsvillig". Inte förrän man har gått igenom deras batteri av åtgärder kan de lita på att man inte fuskar, för då är man ännu sämre än i utgångsläget och har mycket lite handlingsutrymme. Där ungefär är jag nu efter drygt fyra års sjukskrivning. Nu låter de mig vara och bestämma vad jag kan/ inte. Nu har jag ju lärt mig en hel del, men för fyra år sen var jag så naiv att jag trodde de kunde en del om utmattade, att de åtgärder de föreslog var bra. I efterhand kan jag säga att det var alldeles för fyrkantigt tänk i rehabiliteringen, inte individanpassat alls. Det styrdes av regler som inte gynnade mig som patient, som t.ex. antal timmar och tillfällen man skulle arbetspröva per vecka eller röriga arbetsplatser med noll chans till att dra sig tillbaka och vila. När jag misslyckades la jag skulden på mig själv, tyvärr och mådde dåligt över det också.
    När jag jobbade som lärare gjorde jag mycket baselineutvärdering på elever och utgick från det i mina åtgärder för att lyfta dem - med gott resultat oftast. Nu spenderade vi ju mycket tid tillsammans och jag kände dem väl och visste vad de behövde, det känns som om kompetensen i vården av utmattning är mycket låg och rena lotteriet. Har man tur hamnar man hos en läkare som tror på vad man berättar om sitt mående, annars är man i händerna på FK och AF och då blir det svårt för de vet ännu mindre och har bara som mål att man ska jobba fortast möjligt, inte bli friskare.
    Jag tror vården behöver fler arbetsterapeuter och pedagoger och långsiktiga planer.
    Härligt att du får hålla i taktpinnen nu Malin!!
    kram Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Sofia för att du delar med dig! Jag håller med dej i det du skriver och känner igen mycket! Tyvärr! FÖr mej är det obegripligt faktiskt att arbetsterapeuter inte arbetar med utmattning som regel - för begränsningarna i vardagen är mycket stora för oss patienter!! kram

      Radera
  3. Kom på idag att innan jag startade min träning i Basal kroppskännedom gjorde min Bk-terapeut faktiskt en sorts baseline, hon intervjuade mig noggrant om min status och hur jag såg på olika saker i mitt mående och vardag. Det KAN vara därför denna verksamhet fungerar så bra för mig...:)
    kram igen från Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror nog att du är inne på rätt spår här. Den som skickade dej på BK, hur bra koll ghede den personen på dina besvär?

      Radera
    2. Det kom upp första gången vi sågs, som ett förslag bland andra och då hade jag själv fått tips om detta av en utmattad släkting och sa raskt att jag var mycket intresserad av BK. Denna läkare litade dock väldigt mycket på det jag sa om hur jag hade det och satte direkt in åtgärder mot FK till exempel. Nu är den läkaren borta igen, suck, och jag ska övertyga en ny...Fast nu har jag BK-terapeuten i ryggen som känner mig väl efter 9 månader, det är mitt största hopp om förståelse.
      kram Sofia

      Radera
    3. Hoppas att du får bra hjälp av din BK terapeut både i förhållande till läkare och FK!
      Kram

      Radera

En ärlig ursäkt…

Alltså, det är dags nu. Jag måste krypa till korset och be er alla om ursäkt. Jag har varit till en sådan belastning på grund av min oerhör...