torsdag 3 december 2015

Ingen revolution utan oss!

Idag är det internationella funktionshinderdagen.

Jag tänkte försöka sammanfatta läget utifrån några aktuella och viktiga artiklar och rapporter.

I en debattartikel i dagens samhälle skriver Handikappförbundens ordförande:
"Cirka var femte person uppger själva att de har en funktionsnedsättning som påverkar det dagliga livet. Trots det planeras vårt samhälle utifrån en norm som utestänger stora delar av befolkningen."..."FN slår fast att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som kollektiv är en rättighet och en ovillkorlig så kallad ”förhandsskyldighet” för staten."..."Till dess att samhället har utformats för alla, finns en individuell rättighet till skälig anpassning som gäller hela samhället, utan undantag, annars är det enligt FN diskriminering."
Detta handlar alltså om ungefär två miljoner människor i vårt samhälle. Fattar ni?? TVÅ MILJONER människor!!!

Ha detta i åtanke när ni läser vidare.

Myndigheten för delaktighet skriver i en rapport från i våras att många personer inte kan delta i samhället på lika villkor - bland annat tar de upp att:
- Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fortfarande står för mer än en fjärdedel av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen.  
- Skolorna brister fortsatt i att ge elever det särskilda stöd som de har rätt till och en stor del av lärarna har inte möjlighet att ge det stöd som behövs. Det är också vanligare att elever med funktionsnedsättning upplever att de har för mycket skolarbete, att det är svårt och att de känner sig stressade. 
- Den upplevda hälsan är mycket sämre bland personer med funktionsnedsättning och många fler med funktionsnedsättning har ekonomiska svårigheter jämfört med övriga befolkningen."
De två miljoner människorna med funktionsnedsättningar som påverkar vardagen finns alltså i alla åldersgrupper och många av dem kan inte delta i samhället på det sätt som de behöver och vill. I ovan nämnda rapport nämns även könsskillnader på flera olika områden, bland annat när det gäller assistans och färdtjänst. De slår även fast att anhörigas roll påverkar delaktigheten - ju mer stöd från anhöriga desto större delaktighet. En femtedel av alla vuxna stödjer någon anhörig, det betyder att många med funktionsnedsättning är helt beroende av sina anhöriga för att kunna vara delaktiga i samhället och att de som inte har några anhöriga har ännu sämre förutsättningar för delaktighet och tillgänglighet.

Ett exempel - att kunna rösta är en mänsklig rättighet men Demokratiutredningen som slår fast att:
"Personer med nedsatt funktionsförmåga hindras i sitt demokratiska medborgarskap. Otillgängliga vallokaler, otillgänglig information och lokaler som inte är anpassade används för nämndsammanträden och politiska möten. För drygt 20 år sedan genomfördes en av de största rättighetsreformerna i modern tid, assistansreformen, LSS. Den skulle göra det möjligt för en stor grupp medborgare att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. I år trädde en annan förändring i kraft: bristande tillgänglighet infördes som en ny form av diskriminering i Diskrimineringslagen. Ändå kan inte personer med funktionsnedsättning delta på samma villkor som andra i demokratin. Bristen på tillgängligheten bromsar det politiska engagemanget bland personer med funktionsnedsättning."
Det innebär att människor med funktionsnedsättningar har inte samma möjligheter att påverka samhället som de som inte har det. Troligen är detta en av anledningarna till den bristande tillgängligheten i samhället, eftersom många av besluten och utredningarna som krävs vilar på politisk grund.

I januari 2014 trädde ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet i kraft. Diskrimineringsombudsmannen bedömer läget efter ett år:
"Just nu pågår ett tjugotal utredningar. De rör bland annat tillgängligheten på ett tåg, en biograf och på en ögonklinik. DO utreder även till exempel ärenden som rör särskilt stöd i skolan utifrån kraven i skollagen och tillgängligheten till studiematerial på högskolan."..."Vi har också sett att det nya diskrimineringsförbudet har ökat intresset för hur man kan förbättra tillgängligheten inom olika områden, även när det inte har förekommit en anmälan. Det betyder att förbudet i sig och DO:s tillsyn över lagen har bidragit till bättre tillgänglighet och att en förändring kan uppnås på fler sätt än enbart genom att driva ärenden vidare i domstol."
De konstaterar också att dessa utredningar är komplicerade och tar tid att göra eftersom förbudet är nytt och ska komplettera och förstärka övrig lagstiftning som gäller tillgänglighet. 
Jag vill också nämna att bristande tillgänglighet får stora personliga konsekvenser hos den som upplever det. Den psykiska ohälsan ökar och funktionshindrade drabbas i större grad:

Att leva med funktionsnedsättning i ett otillgängligt samhälle är svårt och att behöva kämpa för det som ska vara en rättighet är nedslående och energikrävande. Det tar så mycket kraft och glädje från livet - helt i onödan. I debattartikeln i Dagens samhälle berättas att FN säger att det krävs "mycket arbete för att vända alla rättigheter till en verklig revolution - där mångfalden är anammad och levd."

Två miljoner människor har erfarenhet av att leva med funktionshinder. Ställ oss inte utanför och gissa inte vad vi behöver - utan fråga oss och låt oss vara med att påverka det samhälle vi lever i! 

Utan vår kunskap blir det ingen revolution!

Ingen revolution utan oss!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om varför jag inte använder begreppet kroniskt trötthetssyndrom

Det var varit mycket i media om ME/CFS den senaste tiden, vilket är glädjande. För ju mer uppmärksamhet sjukdomen ges och ju mer relevant f...