tisdag 29 mars 2016

En tillgänglig skola - en utopi?

I det här inlägget kommer jag först kort sammanfatta vad olika lagar säger om tillgänglighet i skolan och senare resonera vad detta innebär praktiskt utifrån mitt yrkesperspektiv som arbetsterapeut. Det här är inte ett inlägg som syftar till att nedvärdera eller lägga ytterligare en börda på enstaka lärare, utan målet är att visa hur komplext det är att skapa en skola för alla. Det är definitivt inget ensamarbete!

”Den (utbildningen) ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”…”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (ur Skollagen 1 kap 4§)

”Elever vid alla typer av skolor omfattas således i huvudsak av arbetsmiljölagen från och med förskoleklasserna. Lagen gäller allt praktiskt och teoretiskt arbete som eleverna utför.”…”Samma regler gäller för elever på universitet, högskolor och annan yrkesinriktad utbildning.” (ur Arbetsmiljölagen med kommentarer 1 kap 3§) 
”Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.”...”Detta innebär att en allsidig bedömning ska göras av arbetsmiljön, som inbegriper även arbetets uppläggning, organisation och innehåll. Bedömningen måste ta hänsyn till att människor är olika och kan reagera olika på de arbetsmiljöer de arbetar i. Arbetsplatserna ska således utformas med hänsyn till vad som passar olika människor." (ur Arbetsmiljölagen med kommentarer 2 kap 1§)

”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.” (ur Diskrimineringslagen 1 kap 1§) 
”I denna lag avses med diskriminering bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.” (ur Diskrimineringslagen 1 kap 4§)  
”Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten.” (ur Diskrimineringslagen 2 kap 5 §)

Vi vet alltså - utifrån Skollagen, Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen - att skolan är skyldig att anpassa utbildningen efter elevernas olika förutsättningar och behov. Att det inte i första hand är eleven som ska förändras - utan aktiviteter och miljö som ska göras tillgängliga. Att det gäller alla typer av aktiviteter inom en utbildning och alla miljöer där den bedrivs. Det betyder att om en elev med behov av extra anpassningar eller särskilt stöd inte kan delta i utbildningen på samma sätt som någon utan funktionsnedsättning, är skolan per definition otillgänglig och diskriminerande. 

Enligt Skolinspektionen betyder verklig inkludering att "alla elever ska ha tillgång till hela skolmiljön alla dagar och kunna delta i alla aktiviteter". Deras tillsyn 2015 visar dock att:
”I fyra av tio prioriterade grundskolor har Skolinspektionen konstaterat brister som rör elevernas tillgång till extra anpassningar och särskilt stöd. Bristerna rör framförallt skolans ansvar att skyndsamt utreda och tillhandahålla det särskilda stöd eleven behöver. Det är tydligt att gränsdragningen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är ett problem i många skolor. I flera skolor har Skolinspektionen också sett brister i tillgången till elevhälsa och i samverkan mellan elevhälsan och övrig personal i skolan.”
I sin slutredovisning till regeringen gällande den funktionshinderpolitiska utvecklingen 2011-2016 konstaterar Skolmyndigheterna (Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten) att "det har skett en del framsteg för elever med funktionsnedsättning. Men det kvarstår fortfarande arbete innan de får en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.”


Med vetskapen om vad lagarna med all tydlighet säger, resultatet av Skolinspektionens granskningar och det som återstår enligt Funktionshinderpolitiken är det inte så svårt att förstå varför arbetet med tillgänglighet är något som måste högprioriteras! 

Det här en en bild av hur jag utifrån mina yrkeserfarenheter ser på arbetet med tillgänglighet. Bilden kan användas både för att förstå vidden av vad tillgänglighet kan innebära men också som en tankekarta att ta hjälp av i det praktiska tillgänglighetsarbetet.

Syntolkning: Bild som visar komplexiteten i ett tillgänglighetsarbete. I mitten finns en cirkel med texten; En tillgänglig skola, samt; Alla elever ska ha tillgång till hela skolmiljön alla dagar och kunna delta i alla aktiviteter, samt; Funktionshinderpolitiska mål, Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Skollagen. Utanför cirkeln finns en större cirkel där olika aktiviteter finns uppräknade; Undervisning, Fysik, Idrott, Prov, Enskilt arbete, Grupparbete, Hemresa, Friluftsdag, Kapprum, Pysseldag, Transport, Konsert, Avslutning, Praktik, Korridor, Utflykt, Rast, Fritids, Läxor, Hemkunskap, Elevens val, Musik, Kemi och Slöjd. Utanför cirklarna finns förutsättningarna för aktiviteten; Organisation, Måluppfyllelse, Material, Information (utformning), Funktionsnedsättning el. sjukdom (ansvar, information och dokumentation), Allergi, Hygien, Färdmedel, Toalett/omklädning, Hiss, Fysiska hinder inne och ute, Ljudnivå, Tid - tempo, Återhämtning, Belysning och Kommunikation. Ytterligare text finns under varje rubrik i delen om förutsättningar. Som en ram runt bilden finns olika roller som bör vara delaktiga i tillgänglighetsarbetet; Elev, Lokalvårdare, Vårdnadshavare, Förskolelärare, Lärare, Resurs/Elevassistent, It-tekniker, Fritidspedagog, Studie-yrkesvägledare, Logoped, Arbetsterapeut, Vaktmästare, Huvudman, Sjukgymnast, Skolläkare, Skolsköterska, Speciallärare, Specialpedagog, Fritidsledare, Rektor, Bibliotikarie, Skolresturangspersonal, Talpedagog, Psykolog, Kurator. 

Jag vill med min bild visa att skolan är ett komplext sammanhang där elever ofta rör sig mellan många aktiviteter och miljöer på en och samma dag. Att de möter många olika personer i olika roller som behövs för att utbildningen ska vara möjlig. Min bild är på intet sätt är komplett utan den måste förändras utifrån sammanhanget den används i. Men varje typ av utbildning skulle gå att illustrera med en liknande bild. Det här är mina tankar kring bilden:

Huvudmål - en tillgänglig skola 
I cirkeln i mitten har jag satt huvudmålet - en tillgänglig skola. Det betyder att alla elever ska ha tillgång till hela skolmiljön alla dagar och kunna delta i alla aktiviteter - utifrån sina individuella förutsättningar. Mer att läsa finns i Skollagen, Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen och i de Funktionshinderpolitiska målen (för mer läsning se länkar i lagtexten ovan).

Vilken aktivitet ska göras? 
Den ljusblå ringen utanför mittcirkeln står för de olika aktiviteter (och tillhörande miljöer) som kan ingå i en utbildning, den innehåller många beståndsdelar som alla måste vara tillgängliga! Att reflektera över syftet med varje aktivitet är mycket viktigt för att kunna uppväga skillnader och anpassa på ett sätt så att det ska bli tillgängligt för alla. En aktivitet (tex idrott) behöver i sin tur delas upp i mindre delaktiviteter som behöver tillgängliggöras var för sig (tex omklädning, uppvärmning, genomgång, huvudaktivitet, avslutning, dusch och ombyte). 

Vem ska göra aktiviteten, var ska den göras och vilka förutsättningar har vi?
Utanför den ljusblåa ringen finns de olika förutsättningar som gäller för aktiviteten. Allt från hinder i ute- och innemiljö till sociala och organisatoriska förutsättningar. Varje aktivitet måste sättas i relation till vilka elever som berörs och vilka förutsättningar som finns - och om de eventuellt behöver förändras så att aktiviteten ska bli tillgänglig för alla. 

Vilka roller behövs?
I ramen runt om bilden finns alla roller som är delaktiga i skolans verksamhet och som måste samarbeta för en tillgänglig skola. När en aktivitet analyseras behöver rätt kompetens finnas med i arbetet med tillgänglighet. Sammansättningen av roller kan vara olika beroende på aktivitet. Eleven och vårdnadshavarna är en grundbult i detta arbete. 

Med målet framför ögonen måste vi alltså vid alla aktiviteter fundera över: 
  • Vilken aktivitet ska göras? 
  • Vad är syftet med den? 
  • Vilka elever ska delta och vilka olika behov av tillgänglighet finns? 
  • Var ska aktiviteten genomföras?
  • Vilka är våra förutsättningar? 
  • Vilka roller behöver vara delaktiga i planering och genomförande? 
  • Vilka anpassningar behöver göras? 
  • Vilka olika tillvägagångssätt finns, som leder mot samma mål? 
  • Hur informerar vi och kommunicerar vi med de berörda? 

Vissa mer övergripande frågor behöver bearbetas i ett sammanhang som inte är direkt knutet till en specifik aktivitet eller händelse:
  • Kan vi göra förändringar på lång sikt för att underlätta det mer kortsiktiga arbetet med tillgänglighet? 
  • Finns det delar av tillgänglighetsarbetet som kan göras på organisationsnivå? För hela skolan? Av huvudmän? Politiker?
  • På gruppnivå? Klassvis? Årskursvis? I mindre grupper? Genom hur vi skapar grupper?
  • Kan vi genom arbete på grupp- och organisationsnivå minska behovet av individuell anpassning?
  • Vad behöver ändå alltid anpassas individuellt?
  • På vilka områden i tillgänglighetsarbetet behöver vi öka vår kunskap?
  • Behöver vi tillsätta fler roller eller använda vår befintliga kompetens annorlunda?

Alla behöver arbeta tillsammans för att en skola ska bli tillgänglig - elever, vårdnadshavare, lärare, rektorer och huvudmän. Men det stannar inte där, utan alla som finns på skolan måste vara delaktiga; elevhälsa, lokalvårdare, it-tekniker, fritidsledare och vaktmästare osv. Jag anser också att det är nödvändigt att elevhälsan kompletteras med ytterligare yrkeskategorier - som logopeder, sjukgymnaster och arbetsterapeuter - för att vi ska ha en chans att kunna möta alla elevers behov av tillgänglighet.

En tillgänglig skola är en jämnlik skola - en skola där alla får plats och har samma chans - en skola för alla!

.............................................................................................................................................................
Fler inlägg om tillgänglighet finns att läsa här:

Vad betyder egentligen bristande tillgänglighet?
Vilket aktivitetsomfång är normen?
Vilken aktivitetstakt är normen?

10 kommentarer:

  1. Hej! Läser med nyfikenhet din bloggtext om en skola för alla. Jag är rektor och funderar mycket på skolans ansvar och förutsättningar att möta alla elever och kunna ge dem möjlighet att utveckla sin fulla potential. Jag tycker att din översiktsbild innehåller många perspektiv som kan vara utgångspunkt i samtal på skolan, och undrar därför om det är ok att jag använder den i just det syftet; att diskutera vår roll och vår elev- och kunskapssyn på skolan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å TACK för din fina respons! Blev så glad att jag grät en skvätt! Precis så är min önskan att min översiktsbild ska användas. Som ett praktiskt samtalsunderlag! Så JA du får hemskt gärna använda min bild - om du hänvisar till bloggen så den får sitt sammanhang. Berätta gärna hur det går sedan om du vill. <3

      Radera
  2. Det finns en prislapp på allting. Dessutom en stor risk att det uppstår generationer av medborgare som alltid fått "the easy way out", vana vid att ställa krav - och få igenom dem, aldrig behöva kämpa, curlade. Sedan ska de ut i arbetslivet. Eller nja, de kommer aldrig dit. Då har samhället betalat ett högt pris för att "utbilda" mängder av ungdomar till ett liv som bidragstagare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får gärna förklara mer hur du menar! Är det "the easy way out" att tillgängliggöra skolan för elever med funktionsnedsättningar? Är det att curla? Eller hur menar du?

      Radera
  3. Det här är så bra och jag hoppas att bilden används i diskussioner om skolans utveckling. Det finns förmodligen inte någon annan bild som belyser både helheten och delarna ås här bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla! Jag hoppas detsamma - för de här frågorna är viktiga att lyfta i alla forum som rör skola. Inte något som bara går att ta för givet att det ska fungera. Det är frågor som behöver finnas med i allt från schemaläggning till renoveringar och det enskilda mötet med eleven.
      <3

      Radera
  4. Anonym29 mars 2016 12:19. Jag är lite nyfiken på vad du menar med att "det finns en stor risk att det uppstår GERERATIONER av medborgare som får THE EASY WAY OUT?" om skolan anpassar verksamheten så att den blir tillgänglig för alla, oavsett vilka funktionsförutsättningar individen har?
    Om skolan anpassas så att den blir tillgänglig för alla, innebär väl det först och främst att den visar att ALLA människor är lika mycket värda! Den visar då också på att INGEN ska behöva uppleva sig utestängd på grund av sin personliga funktionsförutsättning eller av någon annan anledning!

    När du skriver "Då har samhället betalat ett högt pris för att "utbilda" mängder av ungdomar till ett liv som bidragstagare." väcker det en del tankar hos mig.
    Min första tanke som dök upp var: AJ DÅ, nu hade "anonym" lite otur när "anonym" tänkte! eller va det så illa att "anonym" skrev nåt och råkade trycka på "Publicera" INNAN anonym hann tänka?

    I min värld går det tolka den meningen på ett som innebär att, den inte enbart dömer mängder av framtidens ungdomar till ett liv i utanförskap, den nedvärderar samtidigt dagens föräldrar.
    Att det finns någon som på fullaste allvar skriver att samhället får betala ett högt pris för att utbilda MÄNGDER av ungdomar till ett liv som bidragstagare, enbart för att skolan anpassas så att den är tillgänglig för ALLA, oavsett vilken funktionsförutsättning individen har, är för mig SKRÄMMANDE! (SOM SAGT!! Min värld och min tolkning)

    I den bästa av världar är skolan, tillgänglig för ALLA!!!

    Jag tänker att det enbart skulle ge positiva följder för hela samhället om skolan skulle nå så långt!!

    Här följer några exempel på det JAG tror skulle hända:
    -Förståelsen för att människan har olika funktionsförutsättningar skulle öka, vilket i sin tur skulle leda till att klimatet i samhället skulle gå från fördomsfullt till att bli mer omsorgsfullt, och det i sin tur skulle leda till färre fall av diskriminering!
    -Fler personer skulle få möjligheten att ta sig ut i arbetslivet!
    -Klyftorna i samhället skulle minska!
    -Självförtroendet och SJÄLVKÄNSLAN skulle öka, inte minst hos personer med avvikande funktionsförutsättningar! Det innebär såklart också att färre personer behöver söka sig till vården, eller i värsta fall ta sina liv på grund av psykisk ohälsa!

    Jag ser inte enbart ett samhälle med en mer psykiskt välmående befolkning.
    Jag ser även STORA samhällsekonomiska besparingar OCH vinster, vilket innebär att vi skulle leva i ett ekonomiskt välmående samhälle!

    Mina tankar skiljer sig mot (Anonym29 mars 2016 12:19s) tankar, JAG tänker att vi har allt att vinna på att tillgängliggöra skolan och anpassa den för ALLA elever, med eller utan avvikande funktions-FÖRUTSÄTTNINGAR!

    Ta hand om DIG!
    Ta hand om ANDRA!!
    TA HAND OM VARANDRA!!!

    //Christian K
    En helt vanlig människa med en något avvikande funktionsförutsättning!
    Jag hade önskat att skolan va mer tillgänglig på den tiden när jag gick i den ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Christian!

      Vi tänker väldigt lika du och jag! Det gör mej glad. Är som du väldigt bekymrad över den attityden om att anpassning och tillgänglighet handlar om att curla och skämma bort (läs gärna mitt senaste inlägg publicerat idag).

      Utifrån dina erfarenheter - har jag missat något i min bild som du tycker behöver lyftas fram?

      Radera
    2. Jag tänker att, det är inte du som ska tacka mig. Det är jag som ska tacka dig!!
      Du lyfter fram en oerhört viktig fråga, nämligen vår framtid! Det du lyfter fram borde egentligen vara en självklarhet kan jag tycka. Det är trots allt år 2016 och kunskapen om olika funktionsförutsättningar får anses som ganska god! Att utifrån denna kunskap inte ha kommit längre när det gäller tillgänglighet för ALLA är inte riktigt lika skrämmande som attityden hos "Anonym", men oroväckande kan jag ändå tycka att det är!
      Ett "ord" jag tänker skulle passa in någonstans i texten är KASAM. Känslan av sammanhang!
      En skola som inte är tillgänglig för alla ger heller inte förutsättningarna som krävs för KASAM!
      Lägger man tex in det i huvudmålet så upplever jag att målet blir ännu tydligare. (Bara en liten tanke som dök upp i mitt huvud)
      Jag ska absolut läsa ditt senaste inlägg när jag har lite mer energi än vad jag har just nu, efter en dag som började väldigt tidigt med hospitering på annan arbetsplats och som efter arbetets slut övergick i att hjälpa en vän att flytta.

      Jag ska även läsa den här texten ett par gånger till för att kunna ge ett genomtänkt svar på frågan jag fick! Just nu upplever jag inte att du missat något utifrån mina erfarenheter, men jag vill ge den frågan en riktigt ärlig chans eftersom du faktiskt var vänlig att ställa den :)

      Radera
    3. Tack för ditt svar! Jag tänker att KASAM skulle kunna användas för att utvärdera vilken effekt arbetet med tillgänglighet har - hos eleverna och lärarna. Det behövs också finnas redskap för att strukturerat ta del av och kartlägga barnens upplevelse av tillgänglighet före och efter förändringar.
      På återhörande!! 😊

      Radera