onsdag 11 maj 2016

Osmaklig hälsohets!?

Cancerfondens kampanj: "Säg nej till cancer" skapade ramaskri och lades ner efter bara några dagar. Den ansågs skuldbeläggande och kränkande, trots att statistik visar att 1/3 av all cancer kan förebyggas genom sunda livsval.

Alla vet att stillasittande inte är nyttigt. Att det finns många friskfaktorer med fysisk aktivitet. Det är ingen nyhet att det går att påverka sin hälsa genom att röra dig mer.

Så egentligen är fysioterapeuternas kampanj #sittaärdetnyaröka som nu folkhälsoministern går i spetsen för, helt rätt och riktig. Sitta _är_ det nya röka. Det är onyttigt och medför en stor risk för ohälsa.

Men varför skaver den då så? Får mig att gå igång? Rent av bli arg?

Jo, för att de förutsätter att alla är normfungerande. Att alla kan välja bort att sitta! Därmed blir den både exkluderande och skuldbeläggande för en stor grupp som är väldigt utsatt för hetsen att öka sin fysiska aktivitet. De som redan är sjuka eller av någon annan anledning funktionsnedsatta. Begränsade i sin fysiska förmåga.

För idag presenteras fysisk aktivitet som den undergörande mirakelmedicinen. Lösningen på allt. Både inom vården och i samhället i stort. Det framställs så liksidigt och enkelriktat positivt utan reflektion över att det faktiskt kan få negativa konsekvenser för en del.

Jag blir provocerad av den obalansen - av det onyanserade.

För sanningen är att det som är en hälsofrämjande fysisk aktivitet för en individ, kan vara skadlig för en annan. Det går inte att dra alla över en kam. Att slänga ur sig att "sitta är det nya röka" är att samtidigt döma ut alla de som inte följer normen. Bedömningen  behöver vara personlig och vi behöver se till individens förutsättningar!

Vid vissa diagnoser gör faktiskt fysisk aktivitet i fel dos mer skada än nytta. ME/CFS är en sådan diagnos. En sjukdom som är väldigt lik stressutlöst utmattning men med viktiga undantag - däribland den fysiska ansträngningsintoleransen. En person med ME/CFS kan bli permanent försämrad av en för hög aktivitetsnivå och behöver istället  "lära sig plocka bort onödig aktivitet och lägga sin energi på det som är viktigt och ger livskvalitet"

Ändå är fysisk aktivitet första valet jämt. För alla. Det är bra. Och nyttigt. Punkt.

"Att sitta är att dö en smula" skrev en stark profil inom fysioterapeuterna på Twitter. Det är måhända sant, men ett väldigt osmakligt och onyanserat sätt att presentera behovet av ökad fysisk aktivitet på. I klass med "Säg nej till Cancer", om du frågar mig!

Jag skulle istället vilja kontra med Linnéa Regnlunds kloka ord:
"Att leva är att dö en smula. Det kanske är det man vill fly från att tänka på, med hälsohets som är så hetsig att den riskerar att skada."
____________________________________________________________________

Funkisfeministen skriver på samma ämne - "Har jag dött en smula?" - läs gärna det! 

4 kommentarer:

  1. Kände mig också kränkt, du och Funkisfeministen sätter ord på mina känslor som vanligt. Tack för detta inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Skönt att höra att fler reagerar! <3

      Radera
  2. Ja och jag också! Som likt dig lider av starka överbelastningsproblem, malaise och fatigue. Det här är en riktad hästspark rätt i magen. I precis den anda du beskriver i båda senaste inläggen.
    Men ja jag vet att speciellt sjukgymnaster brukar ha extremt svårt att förstå att man INTE kan ha fysisk aktivitet och tittar på en som man ramlat ned från månen när man skarpt säger i från.

    De säger, kan du inte ligga på golvet och göra övningar då?

    JO DET KAN JAG, JAG KAN ÄVEN SITTA I ETT TRÄD PÅ EN GREN och göra övningarna. Det handlar om måendet EFTER!! Att jag saknar total återhämtningsförmåga! Så att jag blir jättesjuk en vecka i totalt sängläge efteråt. Inte nödvändigtvis på sekunden böj efter utförd aktivitet, utan sedan. Sedan när du kära sjukgymnast INTE är närvarande och ser vad som händer med mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Skönt att höra att fler reagerar! <3

      Radera