söndag 15 maj 2016

Så bränd

Just nu borde jag hoppa av glädje. Gråta av lycka eller sjunka ihop av lättnad.

 

Känna hopp.

 

Istället är jag livrädd och får en stor nervös klump i magen.

 

Jag är så bränd på vården.

 

Jag inbillar mej att det är ungefär som att ha levt i en dålig relation under en längre tid. Som urholkat förtroendet och tilliten till den andra personen mer och mer ju längre tiden gått. Inte för att allt har varit dåligt. Utan för att det mest betydelsefulla delarna inte har varit bra.

 

Vissa saker har skadat saker hos dej som du behöver för att kunna känna tillit i andra relationer. För att du ska våga öppna dig igen. Goda omdömen spelar ingen roll längre. Du blir ändå sluten och rädd.

 

För att skydda dej själv!

 

Jag borde känna hopp...

 

...men det enda jag känner nu är rädsla.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar