måndag 4 juli 2016

Vad betyder egentligen bristande tillgänglighet? Del 3

Den praktiska tillämpningen

Detta är tredje delen i en serie om tillgänglighet. Länkar till del 1 och 2 samt fler inlägg i samma ämne hittar du längst ner i texten. Detta ämne berör mig mycket, både utifrån mitt yrke som legitimerad arbetsterapeut och mina egna erfarenheter av bristande tillgänglighet som långvarigt sjuk.

Synen på vad som är en funktionsnedsättning varierar mellan olika personer, myndigheter och organisationer - och det påverkar i hög grad synen på vad som vad som behöver tillgängliggöras i samhället. En normfungerande person kan ha svårt att föreställa sig hur någon med en funktionsnedsättning upplever en miljö, det gör det extra viktigt att personer som själva upplever att de har en funktionsnedsattättning får komma till tals och vara en del av att göra samhället tillgängligt. 

Jag saknar djupare beskrivningar av vad av bristande tillgänglighet kan innebära på ett personligt plan för någon med en funktionsnedsättning. Därför bestämde jag mig tidigt i våras för att genomföra en undersökning bland mina följare på Twitter. Engagemanget blev stort och jag fick väldigt många bra svar och beskrivningar av egna erfarenheter av bristande tillgänglighet. 

Svaren sammanställde jag till en tankekarta över vad tillgänglighet kan vara i en offentlig miljö. När jag skriver offentlig miljö tänker jag allmänt på samhällsmiljö, affärer, transporter, apotek, vård mm. För en heltäckande bild måste egentligen varje specifik miljö behandlas var för sig, men detta är i alla fall en översiktlig start. Tillgänglighet på webben har jag utelämnat helt då detta kräver en helt egen undersökning. Likaså behöver både vård och skola helt egna förjdupande kapitel.

Den följande texten bygger alltså på inifrånperspektivet - vad som behöver vara tillgängligt för att jag och andra personer med funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället. Den är säkert inte fullständig, men en god start:

Syntolkning: I mitten finns en cirkel med texten; Ett tillgängligt samhälle - en mänsklig rättighet. Utanför den cirkeln finns en vidare cirkel som innehåller exempel på olika miljöer i vårt samhälle som behöver vara tillgängliga. Utanför dessa finns rutor med olika saker som påverkar tillgänglighet. Alla delar av bilden bearbetas djupare i texten nedanför. 

Organisation
Med organisation menar jag hur en miljö är planerad och tillrättalagd och hur det ”normbrytande” bemöts. Detta är basalt för att få tillgängligheten på alla områden att fungera för det är här alla delar blir en helhet. Är miljön planerad på ett sådant sätt att den är lätt att tolka och förstå? Finns det delar som är otydliga och där det bara förutsätts att någon vet hur hen ska agera? Går det göra tydligt vad som förväntas av personerna som vistas i miljön istället för att lita till det ska ske intuitivt? Är miljön planerad och tillrättalagd på ett sätt som är framkomlig för alla? Dessa frågor kan användas i planeringen av hur matvaror placeras i en affär, i en restaurang likaväl som i en trafikmiljö. 

Hur en miljö organiseras rent fysiskt kan tillsammans med hur information framställs, belysning och ljudnivå också minska eller öka risken för överbelastning hos en person som är överkänslig för sinnesintryck. Det är en mycket viktig aspekt att ta hänsyn till. 

När det gäller miljöer där det erbjuds någon form av personlig service eller kontakt (affärer, restauranger, vård mm) behöver personalen ha ett normkritiskt förhållningssätt kring sitt eget bemötande. Arbetsgivaren behöver fokusera på hur personalen kan lyfta fram och bearbeta sina egna fördomar. Särskilt viktigt är detta i miljöer där människor bedöms via kroppsspråk och intuitiva signaler, där någon som inte följer mallen lätt ”sticker ut” utan att för den skull behöver betyda något annat än att en person har en funktionsnedsättning.

Information
Tillgänglig information är en väldigt viktig del i att göra en miljö förutsägbar och lättförståelig. Att få tillgång till eller kunna hitta information som är utformad på ett sätt jag kan tillgodogöra mig, är liksom organisation väldigt basalt för att tillgänglighet ska fungera i alla ovan nämnda kategorier. Det kan handla om allt från utformning av menyer och innehållsförteckningar, till tidtabeller och information i en hiss om vilken verksamhet som finns på olika våningsplan. Informationens layout och presentation bör vara konkret och enkel på ett sätt som ger utrymme för så lite misstolkningar som möjligt. Den bör finnas på olika språk, inklusive punktskrift och med förtydligande bilder eller symboler. Det är viktigt att tänka på att dagens digitalisering inte per automatik är något som innebär en förenkling, utan det kan tvärt om fungera exkluderande exempelvis för någon med kognitiva nedsättningar. 

Informationen bör ha en genomtänkt och strategisk placering utifrån den tilltänkta målgruppen men det är viktigt att tänka på att inte blanda ihop information med reklam. Det är också viktigt att komma ihåg att olika typer av uttryckssätt kan komplettera varandra. Visuell information - tex nummerlappar eller display - kan behöva kompletteras med auditiv information via muntligt upprop. Likaså bör auditiv information kompletteras med visuell information.  

Ljus- och ljudmiljö
Lika viktigt som att en miljö är väl organiserad och att informationen är tillgänglig är hur miljön utformas när det gäller ljus och ljud. Ljudnivån behöver hållas nere samtidigt som muntlig information måste nå fram till de som behöver den. Utformningen behöver ta hänsyn till akustik och eko i förhållande till hur många människor som vistas i miljön. Musik som en konstant ljudmatta i affärer är något som gör det otillgängligt för många med ljudkänslighet likaväl som ej tillräcklig ljudnivå eller utebliven visuell kompensation av auditiv information. Hur en miljö är belyst påverkar tillgängligheten både för de som är ljuskänsliga och de som har nedsatt syn, och den måste således vara genomtänkt ur båda aspekterna. För någon som är ljuskänslig - eller som lätt blir överbelastad av sinnesintryck är starka lampor, flimrande lysrör, nedåtriktade spottar, blinkande ljus och reklam som byter bilder eller blinkar exempel som gör miljöer otillgängliga. 

Yttre miljö
När det gäller utformningen av den yttre miljön är det förutom information och organisation (se rubrikerna ovan) viktigt att se om det finns fysiska hinder tex nivåskillnader som trottoarkanter och trappsteg eller i markunderlag som ansamling av snö på olämpliga ställen, ställen med återkommande halka, grus eller kullersten. Det är också viktigt att förstå om en hjälp för någon blir till ett hinder för någon annan och detta det i så fall går att göra tydligt eller helt undanröja. Hur kan miljön för någon med synnedsättning utformas så att den inte gör samma miljö otillgänglig för någon i behov av att använda rollator/rullstol osv? I en utemiljö som även innefattar cykel- och biltrafik blir det extra viktigt med en tydliggörande organisation och information. 

Antal parkeringar för personer med parkeringstillstånd för funktionsnedsättning och placering och storlek på dessa är viktigt att ha i åtanke, liksom hur miljön runtomkring ser ut när det kommer till fysiska hinder och säkerhet. Är det exempelvis trångt med höga kanter runt parkeringen? Även placering, höjd och utformning av betalautomater. Är parkeringen utformad så att den är säker även för tex kortvuxna eller personer som använder rullstol, eller är sikten skymd pga buskage? Hur fungerar miljön för personer med syn- eller hörselnedsättning samt för personer med kognitiv funktionsnedsättning? Långt i från alla med funktionsnedsättningar har parkeringstillstånd för handikapplats så hela parkeringsmiljön behöver granskas ur ett tillgänglighetsperspektiv.

Människor som röker är något som också kan göra en miljö otillgänglig för många. 

Information och organisation av den yttre miljön är av högsta vikt. Liksom hur ljud- och ljusmiljön utformas (se respektive rubrik ovan).

Inre miljö
När det gäller den inre miljön så finns det likheter med utemiljö i kategorier att beakta. Vilka fysiska hinder finns? Dörrar utan dörröppnare, smala dörrar, trösklar, hur ser höjd på betaldisk och betalapparat ut? Hur placeras varor? - både ur framkomlighetsaspekt och i höjd. Hur ser toaletter, hissar och provhytter ut? Utrymmesmässigt, möjlighet att sitta, finns tillräcklig information? behövs det kompletteras ytterligare med visuellt alt auditivt stöd? Finns könsneutrala alternativ? Finns möjlighet att upprätthålla god handhygien med allergivänliga alternativ? Vilka möjligheter ges att transportera varor, finns olika alternativ för olika behov? Läs även under rubrikerna information, organisation samt ljus- och ljudmiljö. 

Produkter
Denna kategori omfattar alla typer av produkter som erbjuds i samhället och handlar om allergi och överkänslighet. Finns det ett alternativt utbud för allergiker och har personalen kunskap om det samt allergi och överkänslighet? Hur ser innehållsförteckningar av ingredienser i matvaror ut? Finns innehållsförteckning på maträtter som serveras i buffé? Är menyn utmärkt med ingredienser/allergener? Vilken matlagning sker i butik (luftburna allergen), hur informeras om ingredienser? På vilka platser tillåts pälsdjur? Hur kan miljön göras tillgänglig för både allergiker och personer som har ledarhund?

En viktig fråga att beakta är vilka produkter som doftar. Hur säljs och förvaras parfym och makeup? Vilka produkter används hos frisören, fotvården, för massage - finns möjlighet till doftfrihet? Hur tvättas handdukar och dylikt - används parfymerat tvätt- och sköljmedel? Används doftljus, aromterapi, parfymerad tvål etc.

Färdmedel
Med färdmedel menar jag allmänna kommunikationsmedel som taxi, buss, tunnelbana, spårvagn, tåg, färdtjänst etc. Egentligen är allt det jag gått igenom hittills applicerbart och viktigt även när det gäller färdmedel. 

Återhämtning
För många kan en miljö bli otillgänglig på grund dåliga eller obefintliga möjligheter till återhämtning. Att ta pauser från intryck i tyst avskildhet, eller kunna vila sittandes eller liggandes skulle öka möjligheterna till att vara delaktig. Att öka möjligheterna till vila och återhämtning i samhällsmiljön borde vara en vinst för alla - även rent en ekonomiskt i vinst för affärerna - eftersom det skulle göra det möjligt för alla kunder att stanna längre vilket i sin tur troligen ökar konsumtionen. Dessutom skulle det tillföra en kundgrupp som idag som konsekvent tvingas undvika dessa typer miljöer. 

Hemleverans - hembesök
I den bästa av världar skulle alla som vill klara av att delta i samhället. Så är dock inte fallet i dagsläget. Det är inte heller så att alla får det stöd de behöver för att ”komma runt” otillgängligheten någon annan väg. Därför behövs det andra alternativ. Det finns många alternativ till live-shopping på internet. Dock är internet väldigt otillgängligt för många så det löser inte alltid problemet. Många som inte har annat stöd får förlita sig på att anhöriga handlar och fixar det nödvändigaste men lever annars nästan helt utanför samhället. Ett bra alternativ vore att det fanns större möjlighet att olika serviceyrken kunde låta hembesök omfattas av verksamheten - exempelvis frisörer, sjukgymnaster, tandläkare och läkare. 


Kom ihåg! För någon ska kunna vara fullt ut delaktig i samhället krävs tillgänglighet i en kedja av tillfällen, som löper över flera miljöer. De kräver med all säkerhet olika slags åtgärder för att bli tillgängliga. Om någon del av kedjan är otillgänglig kan det stjälpa en persons möjlighet att vara delaktig i de aktiviteter hen vill och behöver, helt och hållet. 

Att arbeta med tillgänglighet handlar alltså inte bara om att minska hinder i en specifik miljö, utan också om att se om undanröjande av hinder verkligen ökar delaktigheten för personer med funktionsnedsättningar. För tillgänglighet och delaktighet hör ihop. Och det går inte att arbeta med tillgänglighet ur ett delaktighetsperspektiv utan att personer som berörs själva ges möjlighet att vara delaktiga.

___________________________________________________________________________
Detta inlägg är helt och hållet skrivet utifrån det jag själv och andra personer med funktionsnedsättningar (och i vissa fall deras anhöriga) upplever som otillgängligt i samhället. Saker och situationer som förhindrar oss att vara delaktiga på det sätt vi vill och behöver. Situationer där vi känner oss diskriminerade. Omfattningen av begreppet tillgänglighet i denna text är vidare än det som omfattas av lagstiftningen. Vissa saker som känns självklara för mig är undantaget i lagen. Just nu är jag inte tillräckligt påläst för att fullt ut kunna redogöra för detta men jag hoppas på ett inlägg längre fram om lagar och regler kring tillgänglighet och diskriminering.
___________________________________________________________________________

Alla inlägg i denna blogg taggade tillgänglighet hittar du om du följer denna länk:

Särskilt vill jag att du läser:
Vad betyder egentligen bristande tillgänglighet?
              Del 1 Vikten av att se den stora bilden
              Del 2 Tillgänglighet vs delaktighet

Läs också några av Funkisfeministens inlägg i samma ämne:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar