torsdag 8 september 2016

Om att börja i fel ände

Kommer ni ihåg artikeln där det talades om ett trendbrott i sjukförsäkringen? Som fick mig att skriva ett öppet brev till de som ska vända atlantångaren? Där jag bland annat funderade över om människor blivit friskare eller om kriterierna för att få sjukpenning blivit snävare?

I eftermiddags publicerade DN en artikel om sjukförsäkringen där de berättar att andelen personer som nekats eller blivit av med sjukpenning eller sjukersättning har ökat till de högsta nivåerna på flera år. Försäkringskassan menar att ökningen beror på en medveten satsning på att öka noggrannheten i bedömningarna av arbetsförmågan. Som en direkt konsekvens av mer resurser från regeringen.

Det verkar alltså som inbromsningen i ökningen av sjuktalen beror på snävare bedömningar snarare än att människor blivit friskare.

Och jag känner att detta bara är så vansinnigt bakvänt. Att de börjar i helt fel ände. Innan en människa överhuvudtaget "hamnar" på Försäkringskassans bord så finns det ju så oändligt många andra saker som påverkar ens hälsa och ohälsa. De är ju på många sätt det "sista ledet" i en kedja av händelser som en sjuk person hamnar i. Om antalet personer i sjukförsäkringen ökar finns det många led innan Försäkringskassan som behöver granskas och förändras, för att vi på riktigt ska minska ohälsan och inte bara kamouflera den genom att snygga till siffrorna.

Vi behöver granska och förändra arbetsplatserna som gör människor sjuka. Vi behöver se till att skolorna fungerar för barn i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Vi behöver se till att föräldrar till sjuka och funktionsnedsatta barn får det stöd de behöver. Vi behöver granska sjukvården och se vilka delar av den som är så ineffektiva att det skapar onödigt långa sjukskrivningstider. Vi behöver lyfta av patienterna samordningsbördan under sin sjukskrivning. Vi behöver kräva att de inblandade instanserna i sjukförsäkringen faktiskt har en samsyn kring personerna de är satta att arbeta med. Vi behöver säkerställa att människor får rätt diagnos och behandling i ett tidigare skede. Vi behöver veta vilken typ av rehabilitering som fungerar bättre och sämre. Vi behöver se ett större fokus på personcentrerad och individuellt utformad vård och rehabilitering.

Och vi behöver se till att sjuka och funktionsnedsatta människor bemöts med samma respekt som vård och myndigheter kräver att bli bemötta med.

Först när allt detta är gjort kan vi komma till frågan om hur vi egentligen bedömer arbetsförmåga. Och om det verkligen går att bedöma den på de premisser som görs idag? Och om de bedömningar som görs idag är rättssäkra. Och DET i sig själv är verkligen ingen liten fråga!

I mina ögon måste det finnas någon slags turordning i försöken att åtgärda detta kaos. Och att starta i sista ledet är att börja i helt fel ände. Det är helt ologiskt och riskerar bara göra redan sjuka människor ännu sjukare. Att snäva åt i "sista led" är som att säga att människor försöker fuska och mygla sig till ersättning de inte har rätt till. Och skulden för de höga sjukskrivningstalen läggs återigen på individer som gör fel. Sjuka som fuskar och läkare som är för frikostiga med sjukskrivning. Samma mantra som återkommer gång på gång.

Ett brett åtgärdsprogram för att minska de höga sjukskrivningstalen är bra. Och nödvändigt. Men någon form av turordning på åtgärderna hade varit att föredra istället för att alla börjar på samma gång. Det hade kanske kunnat förhindra den panikbromsning som nu sker via Försäkringskassan, och ge möjlighet att se vilka åtgärder som fungerar på riktigt och inte bara kamouflerar ohälsa.

Jag önskar att fokus i första hand skulle ligga på att förebygga människors ohälsa, i andra hand att behandla den redan uppkomna ohälsan och allra sista hand "klämma åt" de få som försöker utnyttja systemet. Annars blir det som att i panik hålla på och ösa båten men aldrig bry sig om att laga hålen.

Och jag önskar att alla som arbetar i någon del av sjukförsäkringen kom ihåg att bakom varje siffra i statistiken finns en människa av kött och blod.

2 kommentarer:

  1. Spot on!! Det är inte långsiktigt att stänga ute människor från en försäkring de har rätt till. Man måste arbeta långsiktigt från andra änden, så att sjuktalen minskar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag blir bara helt matt av detta märkliga resonemang!! <3

      Radera

En ärlig ursäkt…

Alltså, det är dags nu. Jag måste krypa till korset och be er alla om ursäkt. Jag har varit till en sådan belastning på grund av min oerhör...