torsdag 1 september 2016

Vad lite pengar och låg energinivå har gemensamt

Ibland tänker jag på min begränsade energi som om det vore jämförbart med att ha lite pengar. Bilden fungerar på faktiskt på flera sätt.
Jag ser framför mig hur andra människor handlar. Hur de fullkomligt vräker ner varor i sina korgar och lastar upp stora berg på bandet vid kassan. Och samtidigt är jag smärtsamt medveten om att jag inte ens har råd att köpa en påse.

Om du har lite pengar att röra dig med är det lätt att överskrida gränsen för vad du har råd med. Gränsen kan vara nådd redan i ett läge som omfattar sådant som andra med mer pengar ser som helt basala saker. Det som är utsvävningar för någon med lite pengar kan kännas torftigt för den som har god tillgång på pengar.

När du har gott om pengar går det att ha lite marginal för oförutsedda händelser, medan den med lite pengar kanske alltid tvingas använda allt den har. Varje öre är betydelsefullt. Du kanske till och med tvingas låna pengar för att täcka vardagens mest basala behov. Och börja månaden med att vara back. I skuld.

Någon med mycket pengar kan också tänja på sina marginaler och hamna i skuld. För om du har mycket pengar kan du låta vardagen omfattas fler saker, dyrare saker. Du kan bli så blind för hur mycket saker egentligen kostar att du glömmer bort att hålla koll. Inte förstår att du inte kan handla allt du ser. Att även du måste prioritera.

Skillnaden är att den med mycket pengar faktiskt har möjlighet att ta ett kliv tillbaka. Bromsa och låta pengarna ligga. Spara och vårda sin ekonomi. Komma på rätt köl relativt snabbt med nya vanor. Någon som från början har väldigt ont om pengar kan inte bromsa, för hen står redan still och har knappt råd med det mest basala. Det finns inga pengar över att spara.

Det är väldigt stor skillnad på hur en person med en krona och tusen kronor handlar i kiosken.

De kanske tycker om samma godis men har helt olika förutsättningar för vad de kan köpa. Personen som har en krona att handla för kan köpa en enda karamell, men njuter verkligen av den. Låter den sakta smälta på tungan som den lyx den verkligen är. Den andra personen köper en hel påse och låter karamell efter karamell slinka ner så snabbt att hen inte riktigt hinner känna smaken.

Personen med en krona går därifrån helt utan pengar men bär med sig en känsla av lyx och tacksamhet. Personen med tusen kronor går därifrån med största delen av pengarna kvar i plånboken men med en känsla av ånger över att hen åt så fort och inte lyckades njuta mer.
 
Många som lever med en normal energiproduktion har svårt att förstå att jag fortfarande kan njuta av saker trots min begränsade energi. Samtidigt så ser jag hur de själva jagar förbi de små njutbara ögonblicken som finns - helt förblindade i sin jakt på större och större upplevelser. Och många har dåligt samvete för att de inte njuter tillräckligt.

Vilken paradox egentligen. Och vilket slöseri.

Min bild är inte heltäckande och säkert väldigt svart-vit - men själv står jag står ofta där med "men jag har ju inte ens råd med en påse"- känslan. 

Det är min verklighet. 

Känner du igen dig? Hur tänker du?

2 kommentarer:

  1. O ja! Det ska gudarna veta. Som sjukpensionär med minimibelopp så är den känslan konstant närvarande :(

    Inte så att jag måste leva på blodpudding och gröt varenda dag. MEN kött, ost chark tom frukt och grönsaker är dyrt!

    Det finns ingen chans att tänka ekologiskt här. Utan " micke billig, micke millig" är det som gäller på allt. Men jag sänker mig för det inte till vilken nivå som helst. Inte " kattmat" eller 1 dags före utgånget datum. Never.

    Men visst är det den lite skadade frukt o grönt jag får hålla mig till mest, alltså det andra inte köper men som kan ha några % rabatt. Handla i sista minuten innan charken stänger tex, så går det att få lite billigare smörgåsmat ibland. Se till att köpa några hekton då o frysa in.

    Köpa andra märken än tex Arla, bregott osv, utan kanske Garant, eldorado, E-xtra mfl o andra lite mer B märken. Butikernas egna märken, där mjölk inte bara är mjölk, att det faktiskt smakar olika, inte alltid lika gott som tex Arla osv. Där det inte smakar Felix ketchup etc.

    Jag får bara vara glad att jag inte har matallergi eller laktos, glutenintolerans etc utan i den aspekten kan köpa vad som helst i ersättning. För glöm laktosfri mjölk smör etc. Hutlöst dyrt, som jag inte har råd med.

    Glöm ekologiskt. Att det fraktats omiljö o djurovänligt över hela världen, det får man blunda för ibland då de ändå är några kronor billigare. Skumt det.. Hm..

    Att aldrig eg ha råd innan frikort till dr, optiker tandläkare etc, hu om man måste laga en tand eller ha nya glasögon..

    Som tur är inte ha ett stort medicinbehov för då hade jag inte ens kunnat ta ut medicinerna ibland. Alternativt få spara och ta ut en omgång på högkostnadsskyddet o resten till fullpris o hamstra på recepten.
    Att nästan aldrig kunna köpa skor, kläder etc. Nöjen, bio restaurang, det kan jag av både aktivitetsskäl o ekonomiskt räkna bort. Nån enstaka gång varje halvår går det att gå på restaurang och då inga finkrogar, utan kanske Max, Mac Donalds, Pizza hut osv, nån halvok kolgrill.

    Tur jag bor i en på sitt sätt dyrare hyresrätt, men man kan ringa om det blir fel på kyl o frys etc i allafall, inget man behöver bekosta själv.

    Bil? Nej sån lyx går inte. Varken ekonomiskt försäkringsmässigt eller aktivitetsmässigt. Bussen går alltid även om busskort inte är så billigt. Nej inte färdtjänst heller då det är för dyrt!

    Resor! Det är definitivt bara att glömma. Både ur aktivitets och ekonomisk synpunkt.
    Hu för några som helst oförutsedda utgifter, då blir jag ruinerad och personlig konkurs direkt. Lån! Nej inte alls då jag inte anses kreditvänlig eller vad det heter. Eller Solid.
    Men men.. Man kan "hemestra". Det finns mycket gratissaker i den egna staden. Picknick i parkerna med hemgjort fika o bröd etc, eller matkorg. Fönstershoppa. Skaffa kulisser på rullhjul där man kan köpa billiga posters med hawaimotiv etc o sätta i vardagsrummet, skapa lite hawaitema, mat o dryck o nån film, så blir det nästan semester.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, lite pengar kan ge väldigt begränsat med handlingsutrymme, och kräva stor uppfinningsrikedom, precis som när man lever med lite energi.

      Radera