söndag 11 december 2016

Det som saknas i debatten...

Jag tänkte dela med mig av några tankar kring sjukförsäkring och rehabilitering som jag anser vara väldigt viktiga, men som oftast utelämnas i debatten:

Det finns sjukdomar och funktionsnedsättningar som uppkommer på grund av arbete. Men också sådant som uppkommer av helt andra orsaker. Vissa gånger påverkas inte arbetsförmågan. Andra gånger påverkas den helt eller delvis. Några återfår aldrig arbetsförmågan.

Det är olika.

Arbetsförmåga handlar egentligen om vilken prestation en arbetsgivare vill betala lön för, och måste därför bedömas i relation till arbete.

Hur sjukdom påverkar någon i sin övriga vardag kan ge en god ledtråd om hur hen skulle fungera i arbete samt när och om återgång är rimlig. För sjukdomar och funktionsnedsättningar påverkar sällan arbetsförmågan isolerat utan begränsar oftast också många andra delar av vardagen.

Övrig påverkan på vardagen ordnar sig sällan bara av sig själv. Rehabilitering behöver därför omfatta mer än bara åtgärder riktade mot arbetsförmåga.

Åtgärder i arbetsmiljön behövs både för att minska risken för ohälsa och för att möjliggöra återgång i arbete. Det är olika saker!

En arbetsplats som arbetar med förebyggande åtgärder i arbetsmiljön kan behöva anpassa ytterligare om nån som varit sjuk ska åter i arbete. Även någon som inte blivit sjuk på grund av arbetet kan behöva anpassningar för att kunna arbeta, och för att minska risken för sekundär stress.

Att anpassa arbetsuppgifter handlar inte om att skämma bort, utan om att öka möjligheterna att återgå i arbete trots bristande kapacitet.

Att skilja på kompetens och kapacitet är nödvändigt vid anpassning och återgång i arbete. Om de blandas ihop får anpassning dåligt resultat. 

Hög kompetens och hög kapacitet är inte samma sak och behöver inte hänga ihop. Likaså betyder inte begränsad kapacitet alltid låg kompetens. Någon med brist på kapacitet kan ha högre kompetens än någon med hög kapacitet, och blir inte nödvändigtvis hjälpt av lägre kompetenskrav.

Arbeten med låga kompetenskrav kan ha väldigt höga kapacitetskrav. Ett "enklare" jobb innebär inte automatiskt att belastningen är lägre. Att göra det du har kompetens för med anpassade kapacitetskrav kan fungera bättre än ett helt nytt arbete med helt nya kompetenskrav.

Men många har en lång väg innan återgång i arbete är aktuell. Vissa kan aldrig återvända. Men det betyder inte att rehabilitering ska utelämnas. Och det behöver inte innebära att livet tar slut. Livet är mer än arbete, även om allt fokus på arbetsförmåga vill få dej att tro annorlunda!

Eftersom arbete inte är allt behöver fokus för rehabilitering vara på hela livet. Om arbetsåtergång ej är möjlig finns annat att fokusera på.

Idag styr Försäkringskassan rehabiliteringen så att allt annat än återgång i arbete blir oviktigt. Det är ovärdigt och en helt orimlig felfokusering. Åtgärderna blir omöjliga att anpassa till en rimlig nivå i förhållande till den kapacitet den sjuke har, och takten blir orimligt hög.

Om du ständigt tvingas överskrida din kapacitet kommer du troligen gå bakåt i din rehabilitering i stället för framåt. Det är olönsamt för alla.

Jag efterlyser fokus på hela vardagen i alla delar av vård och sjukförsäkring. Med möjlighet att anpassa nivå och takt efter individens behov!

2 kommentarer:

  1. Ja, om det hade fokuserats mer på rehabilitering till vardagen eller livet i stort, inte bara till arbete, så hade både individen och laget Sverige tjänat på affären. Då hade målen varit rimligare och krascherna färre. Snabbheten i dagens rehabilitering förstör så mångas arbetsförmåga för alltid. Jag är bara en i mängden, eller så känns det åtminstone nu. Tänk om det troddes på vad vi säger om hur vi har det och att planerna gjordes efter det, inte efter nån mall. Det vore en julklapp!
    Kram Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag önskar verkligen att sjuka människors trovärdighet kunde få öka nu med detsamma. Utmed massa fördomar och skit! <3

      Radera

Om att önska bättring

Jag har insett att jag hellre önskar att människor säger att de finns med mig oavsett hur jag mår än att de önskar mig bättring. Det känns s...