söndag 22 januari 2017

Frustration som drivkraft?!

Jag har väldigt stort tålamod. Såpass att jag många gånger förvånar mig själv. Och andra. Jag är rätt envis också ska väl erkännas. Men att leva i den situation jag gör nu är väldigt påfrestande och inget tålamod i världen räcker till att uppväga det helt och hållet.

För mig är frustration ett tecken på att jag befinner mig i en situation där jag inte vill vara - och som jag till synes inte heller kan ta mig ur. Häromdagen var en sådan där dag då tålamodet brast, och jag fullkomligt imploderade av frustration. Det blev liksom bara för mycket på alla plan.

Jämför det med frenesin hos en bunden häst som frustande och sparkande försöker ta sig loss. Eller med treåringen som knäcker ihop med tårarna sprutande i frustration över att inte "kunna själv". Båda fortsätter försöka, gång på gång.

Det är verkligen motsatsen till att ge upp.

Frustration ligger nära både ilska och besvikelse. Men det ÄR varken ilska eller besvikelse. I alla fall ser jag det mer som att besvikelse är något som kan ge upphov till olika känslor beroende på person och situation. Ilska, uppgivenhet, nedstämdhet, sorg, frustration, revanschlusta är alla känslor som kan följa med när du blir besviken. De olika känslorna kan i sin tur påverka dig på olika sätt.

Jag ser faktiskt frustrationen som ett sundhetstecken - som en fullkomligt normal reaktion på en väldigt svår situation.

Suget efter revansch är ofta starkt närvarande i min frustration. Viljan att förändra, göra något till det bättre. Visa världen att jag inte är uträknad. Att de har fel och jag har rätt.

Frustrationen kan driva mig att pusha mig mycket hårdare än jag egentligen klarar av - vilket i nuvarande situation inte alls är särskilt smart. Om jag använder frustrationen så, helt oreflekterat kommer den föra mig åt fel håll - från acceptansen i stället för mot den. Då är risken hög att det slutar med desperation och panik.

Så där måste jag verkligen vara på min vakt.

Men, att vara frustrerad är också ett tecken på att vara viljestark. Ett tecken på att vilja vidare, att inte nöja sig. Därför kan frustration användas som bränsle till både uppfinningsrikedom och nytänkande. Den kan bli en positiv drivkraft som hjälper mig att hitta nya vägar i min svåra situation.

Det är frustrationen över att vara begränsad som driver mig att hitta nya vägar att göra saker på i min vardag. Utan viljan att komma vidare, att hitta kvalitet i mitt liv trots allt, hade jag nog stångat mig blodig i mina försök att få allt till det var förut.

Det är också på grund av frustrationen jag fortsätter att försöka beskriva min vardag. Att jag bloggar och twittrar. Engagerar mig. Strävar efter förändring. 

Inte bara för mig själv, utan också för andra.

2 kommentarer: