onsdag 15 februari 2017

Min (o)tur nu?

I fredags fick jag ett kryptiskt brev från försäkringskassan. Så fort jag läst första stycket vände jag mig till min man och sa:

"Jaha, nu är det min tur".

Men sedan fortsatte jag läsa, och blev förvirrad. Var detta ett hot om indragen sjukpenning eller bara en påminnelse om att sjukintyget snart går ut?

Syntolkning: Utdrag från ett brev från Försäkringskassan

Min man jagade min handläggare och fick tillslut bekräftat att hen diskuterat mitt ärende med den försäkringsmedicinska rådgivaren som konstaterat att om mitt nya intyg kommer se ut som mitt nuvarande så kommer jag inte få förnyad sjukpenning.

Så - efter sex års sjukskrivning, 27 läkarintyg utan anmärkning och noll tvekan från någon om att jag har behov av att vara sjukskriven - så duger helt plötsligt inte det underlag som finns. Och utifrån ett ofullständigt läkarintyg drar de alltså slutsatsen att jag inte längre saknar arbetsförmåga.

Min handläggare som har följt mig under tre år avstyrde senast i höstas ett avstämningsmöte eftersom det inte fanns någon mening med att ha ett sådant, då jag inte förbättrats utan försämrats sedan senaste mötet. Hon är väl informerad och insatt i min problematik och har träffat alla inblandade i min sjukförsäkringsprocess. Ändå kan hen inte påverka det här. Intyget måste vara perfekt, för det är tydligen det enda sanna beviset på att jag saknar arbetsförmåga.

Jag blev skräckslagen när jag fick brevet, samtidigt som jag bara har väntat på det. Att få sjukpenningen indragen är ju numera mer regel än undantag bland människorna i mitt nätverk. Så varför skulle jag slippa? Varför skulle jag behandlas annorlunda?

Det är samtidigt så absurt att jag inte ens riktigt vet vad jag känner.

Jag vet bara att det krävs en oändligt massa energi för ett vanligt läkarbesök och att det är ett första besök hos en ny läkare som nu dessutom kommer handla om att avstyra ett hot om avslag på sjukpenning. 

Min extrema känslighet för alla typer av belastning - inklusive stress - gör att jag inte kan skjuta upp förberedelserna alls utan måste dela upp arbetet i minimala delar under månaden som ligger framför. Vara extremt disciplinerad. Noggrann. Spara samtalskapaciteten till att bara prata om det viktigaste. Jag kan inte heller låta en massa känslor ta över, för det kräver så oändligt mycket energi.

Så jag vet att jag återigen kommer behöva jobba häcken av mig i min snigelfart. Och att det tyvärr kommer tära. Försämra mitt mående. Jag känner redan av att belastningen ökat. Min partner drar ett tungt lass, men kan inte dra det själv eftersom läkarbesök och läkarintyg handlar om hur jag mår - då måste jag vara delaktig.

Men jag kan verkligen inte ta detta personligt. Det är ju ingen vendetta mot mig - utan bara symtom på ett havererande system. Men det får tyvärr får stora konsekvenser för mig som person. Och det gör mig både ledsen och arg.

Det måste få ett slut nu - det absurda feltänket och förnekandet av felen i sjukförsäkringen måste upphöra!

8 kommentarer:

  1. Blir arg och ledsen å dina vägnar.
    Kram Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag blir arg och ledsen å allas våra vägnar - detta är inte klokt!! <3

      Radera
  2. De har ju blivit helt surrealistiska. Är väldigt ledsen för din skull, och för andras. För att de system som finns för att hjälpa sjuka så ofta förvärrar sjukdom och gör det svårare att leva.
    Värme /Linnéa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, surrealistiskt är verkligen rätt ord. De är inte förankrade i verkligheten. Det är verkligen absurt att se den ena efter den andra som drabbas av samma surrealistiska absurditeter. Kram! <3

      Radera
  3. Skit då! Det var tråkigt att höra detta! FK har inte blivit ett dugg humanare i den rödgröna rörans regeringsställning. Tyvärr. Jag höll på att säga : " all makt åt Tengil" men kanske mer åt FK..

    Ja ja jag hoppas du får tag i ett sjukintyg som är hållbart så det inte tär på kapacitetsunderskottet alltför mycket iallafall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag hoppas på en läkare som ger sej den på att lyssna på mig och försöka beskriva verkligheten.

      Radera
  4. Så jobbigt. Ja hela sjukförsäkringen är helt sjuk. Något måste hända nu. Så många som far illa. Och det är en försäkring som vi alla betalat till. Inget bidrag.

    SvaraRadera

Om att önska bättring

Jag har insett att jag hellre önskar att människor säger att de finns med mig oavsett hur jag mår än att de önskar mig bättring. Det känns s...