måndag 6 november 2017

Off. The. Grid.

Jag känner mig bortkopplad från världen på ett sätt som jag har svårt att beskriva. Det är komplext och rymmer så många dimensioner. När jag försöker sätta ord på det känns det som orden sitter fast.

Dels handlar det om behovet av ensamhet som själva sjukdomen skapar med sin känslighet för belastning och intryck. Den medicinska eremit jag tvingats att bli. Om de många timmarna i det mörka rummet. Behovet av att ytterligare reducera kontakten med yttervärlden genom lurar som filtrerar bort ljud som tillhör livet.

Men det handlar än mer om utanförskapet som blir på grund av att jag inte längre fungerar som normen. Det är svårare att hantera än den fysiska ensamheten. Att inte längre höra till. Tystnaden som lägger sig runt mig. Som om jag hade upphört att existera. Som om jag redan vore död.

Att faktiskt bli bortsuddad ur statistiken bidrar också till utanförskapet. Att mina behov förnekas av Försäkringskassan och hela ogiltigförklarandet som följer med det. Diskrepansen i mellan hur min vardag ter sig och vad Försäkringskassan kommer fram till i sitt beslut skapar en känsla av distans. Som att jag befinner mig i en annan verklighet dit ingen bryr sig om att nå. Isolerad.

Ytterligare en kontakt med samhället som kapades var att bli av med jobbet. En bit av min gamla "normala vardag " som suddades ut. Och det kändes som jag blev bortrensad. Som något ej önskvärt- som ogräs. En sådan som det inte passar sig att ha kvar.

Jag är fortfarande en del av vården. Men även där är utanförskapet starkt. Jag är den som inte ens passar in i verksamheten som är till för sådana som jag. Som blir utan specialistutredning på grund av att vården är ojämlik och otillgänglig. Tiden bara går. Jag väntar år efter år på att få den hjälp och förståelse jag behöver. Inte ens den nära vården har plats för mig, de har inte tid. Min komplexa problembild blir bortprioriterad i de dagliga bränderna som ska släckas.

Och jag väntar. Min tillvaro är satt på paus.

I alla processer är jag utanför eftersom min kapacitet är så låg att jag varit tvungen att lämna ifrån mig ansvaret. Jag är bortkopplad. Med från sidan. Som en betraktare av ett liv som pågår men som jag inte deltar i.

Off. The. Grid. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag flyttar!

Processen har pågått ett tag - men nu flyttar jag bloggen! Välkommen till  https://livetsbilderblog.wordpress.com Den här bloggen komme...